Fastighetsmiljardären vill forska Sverige ur bostadskrisen

Det finns likheter mellan den rådande svenska bostadskrisen och misstagen vid byggandet av miljonprogrammen. Det säger fastighetsmiljardären Per Arwidsson i en intervju med Dagens industri, i samband med att han skänker 20 miljoner kronor för upprättandet av en ny professur inom tillämpad stadsbyggnad.

Annons:

Annons:

Annons:


Per Arwidsson har valt att skänka 20 miljoner kronor till upprättandet av en professur inom tillämpad stadsbyggnad, som ska ligga under Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad på KTH. Donationen, som går genom Per Arwidssons stiftelse Arwidssonstiftelsen, blir startskottet som ska få verksamheten på fötter. Tanken är att professuren sedan ska stå på sina egna ben.

– Jag har tjänat mina pengar genom att bygga och äga hus och det är där jag vill ge någonting tillbaka till samhället, säger han till Dagens industri.

Tillämpad stadsbyggnad bedrivs sedan tidigare internationellt, men detta blir den första satsningen inom området i Sverige. Per Arwidsson menar att forskning inom området behövs mer än någonsin och att vi någonstans längs vägen hamnat snett i Sverige.

– Jag har varit i branschen i 40 år och ser hur svårt det är att få till bra miljöer. Om man går ut på ett torg i Italien så känner man att det är mysigt – folk kommer från olika gränder, det står en liten staty i ett hörn, det är folkliv på trottoaren. Frågan är hur man skapar den harmonin som gör att människor mår bra.

– Allting hänger ihop. Om vi skapar en stadsmiljö så måste de olika delarna samverka annars riskerar vi att göra om misstaget med miljonprogrammet. Då var det byggkranarnas längd som avgjorde hur husen skulle se ut, tekniken styrde – hur vi skulle bygga en miljon bostäder så snabbt som möjligt för att ta oss ur bostadskrisen. Någonstans är vi på väg mot samma katastrofscenario. Vi är på väg mot ett kvantitativt mål, i stället för ett kvalitativt.

Vidare menar Arwidsson att svensk bostadsutveckling är på väg åt helt fel håll och att det snarare byggs för fel människor än i för liten utsträckning.

– Vi bygger för 5–10 procent av de som behöver bostad, och nu är problemet att vi bygger för mycket för dem. Det är en politisk komplexitet som är helt märklig.

Temperatursänkningen på den svenska bostadsmarknaden tycker Arwidsson är ett sundhetstecken. Men han är samtidigt kritisk till införandet av de nya ammorteringsreglerna som införs från och med 1 mars.

– Jag tycker det är bra att den här krisen kom för man lurade in människor i situationer som kunde ödelägga deras liv ekonomiskt. Folk belånar sig och räknar med att räntorna ska vara fortsatt låga. Att då införa amorteringskrav är att behandla symptomen i stället för att gå till botten med problematiken, säger han.

Ansvarig professor för satsningen kommer tillsättas innan årets slut och donationen ska även täcka anställningen av två doktorander.