EU-dom hotar planmonopol

Ett beslut i EU-domstolen kan tolkas som att kommunerna måsta anmäla nya detaljplaner till EU-kommissionen. ”Knasigt och en inskränkning i kommunernas planmonopol”, säger Karl Törnmarck, ansvarig för internationella frågor på Sabo.

Annons:

Annons:

Annons:


Beslutet i EU-domstolen som satt myror i huvudet på såväl kommuner som fastighetsägare uppkom i samband med ett ärende i nederländska staden Appingedam. Där ville kommunen motverka att butiker i centrum skulle flytta till mer perifera industriområden, i syfte att bevara en levande stadskärna. I ett detaljplanelagt industriområde tilläts därför endast butiker som sålde skrymmande varor, som möbler och fordon.

Det accepterades inte av en klädbutik – som valde att överklaga frågan till EU-domstolen, eftersom butiken menade att detaljplanen bröt mot EU:s tjänstedirektiv (som ska säkra etableringsfrihet och frihet att tillhandahålla tjänster mellan länder inom EU).

Tidigare i år fick butiksägaren rätt. EU-domstolen valde då tolkningen att etableringsfriheten även omfattar nederländska firmor som är verksamma i Nederländerna. Konsekvensen och tolkningen av domen är att kommunerna är anmälningspliktiga till EU-kommissionen för varje detaljplan. Det skulle också innebära att kommuner i Sverige får svårare att styra etableringar av handelslokaler för att stärka sin stadskärna.

– Det skulle få avsevärda konsekvenser. Det inskränker på kommunernas planmonopol och ökar handläggningstiden. Jag förstår inte heller hur kommissionen kan ha resurser till en sådan kontroll, bara i Tyskland finns 11 000 kommuner som varje år gör 30 detaljplaner per kommun, säger Karl Törnmarck.

Han anser inte att kommunernas möjligheter att välja hur man vill göra etableringar inskränker på tjänstedirektivet.

– Det rör inte hinder för etableringar över landsgränser. Nu pågår förhandlingar mellan Europaparlamentet och EU:s ministerråd om ett annat EU-direktiv (direktivet om anmälningsförfaranden). Där finns möjlighet att helt undanta detaljplaner från direktivet vilket vi hoppas görs, säger Karl Törnmarck.

Fastighetsägarna vill studera frågan ytterligare innan de ger en kommentar.

Annons: