Snart kan problemen med enstegstätade fasader få ett slut. Inom Boverket pågår ett arbete med att förtydliga byggreglerna, och under nästa år kan det komma en ny föreskrift som gör det betydligt tuffare att fortsätta bygga med tekniken.
Förslaget är ute på remiss, och de nya reglerna planeras börja gälla från den 1 juli 2013. Boverket har sedan tidigare regler om att byggnader måste utformas så att exempelvis fukt inte ska orsaka skador.
[ Annons ]
– Det vi gör nu är att lyfta upp det till en föreskrift så att det ska bli tydligare för byggbolagen att de måste bygga med sådana metoder att fuktskador inte ska uppstå, säger Olle Åberg, fuktexpert på Boverket. Det innebär en markering att detta verkligen är viktigt och att regelverket ska bli lättare att tolka.
Att gå så långt som att säga att de nya föreskrifterna kommer att leda till att enstegstätade fasader helt och hållet försvinner vid nyproduktion, vill dock inte Olle Åberg göra.
– Det finns byggbolag som håller fast vid metoden, men säger att de utvecklar den, och menar att med andra material och så vidare, ska det fungera. Det viktiga i vårt perspektiv är att få bort felaktiga konstruktioner.
Kommer den nya föreskriften innebära att det blir lättare att lagföra ett byggbolag om problem av det här slaget i alla fall skulle uppstå?
– Vår avsikt är att hus ska byggas på ett sådant sätt att portalparagrafen i byggreglerna uppfylls, alltså att de ska utformas så att skador inte uppstår, säger Olle Åberg. Om det sedan medför att juridiken också skulle klarna får vara din tolkning.
För fastighetsägare som sedan tidigare är drabbade av problem till följd av enstegstätade fasader är rättsläget fortfarande osäkert. I fuktproblemens fotspår har ett antal rättsfall blossat upp. Både vad gäller flerbostadshus och villor. Många tvister ligger fortfarande hos tingsrätterna i väntan på behandling. Gemensamt för de flesta fallen är att drabbade bollas mellan olika aktörer. Alla skyller på varandra.
Branschorganisationen Byggherrarna menar att det är många inblandade i byggprocesser: byggherre, byggbolag, konsulter, förvaltare, fastighetsägare och så vidare. Men när frågor uppstår om vem som bär det juridiska ansvaret om en fukt skada inträffar, finns ingen absolut sanning.
Det finns inga givna svar, utan avgörs från fall till fall. I vissa har förlikningar skett. I andra har hus ägare fått betala extra för att få andra, mer mot ståndkraftiga lösningar.
I ett fall förra året, som gällde småhus i Svedala, ansåg Eksjö tingsrätt att hustillverka ren Myresjöhus var ansvarig för fuktskador som uppkommit på grund av enstegstätade fasader. Tingsrätten ansåg i just det här fallet att det varit vårdslöst att använda metoden och dömde därför Myresjöhus att betala reparationskostnaderna för ett antal villor.
Ett annat exempel är bostadsområdet Maria Park i Helsingborg där flera fastighetsägare gått sam man och stämt byggbolaget NCC. Fastighetsägarna hävdar att fuktproblem uppstått som en följd av att enstegsmetoden använts. Byggbolaget har åtgärdat fukten i några av fallen, men då återställt fasaderna med samma metod.
Byggfelsförsäkringen verkar heller inte vara någon vidare framkomlig väg. Många försäkrings bolag menar att skadorna på grund av enstegstätade fasader beror på ett så kallat utvecklingsfel – byggbolagen har använt en fungerande teknik som senare visat sig orsaka problem. Just den typen av fel undantas i byggfelsförsäkringen enligt lag. För när varande pågår en översyn av byggfelsförsäkringen.
Bostadsminister Stefan Attefall håller också en låg profil i nuläget.
– Eftersom det pågår en rad rättstvister vill jag inte föregripa utgången av dessa. Förhoppningsvis kan de, när de är slutförda, ge vägledning för hur lagstiftningen ska tolkas, säger han. Till dess får man förlita sig på exempelvis byggbolagens behov av goodwill när det gäller enskilda uppgörelser.
Bostadsministern antyder dock att det framöver kan finnas anledning att skärpa myndighetstillsynen för att kunna slå larm tidigare, om det dyker upp byggkonstruktioner och tekniker som inte är tillräckligt prövade.
__________________________________________________
De prisade husen i Kungsbacka var en fuktfälla
För fyra år sedan upptäcktes de första fuktskadorna på de nya fasaderna. Men fastighetsbolaget Aranäs har fortfarande inte en uppgörelse med NCC och går nu vidare med rättsliga åtgärder.
– Det här är en väldigt viktig fråga av principiell karaktär, säger Aranäs vd Jonas Håkansson.
Det handlar om bostadsområdet Kolla Backe i Kungsbacka – sex punkthus som NCC byggde mellan 2004 och 2006. Fyra av husen såldes direkt till en bostadsrättsförening, medan de två andra är hyresrätter som ägs och förvaltas av Aranäs. Området har prisats för sin arkitektur, färgsättning och lägenheternas utformning. För detta belönades Kolla Backe 2007 med Kungsbackas arkitekturpris. Men skenet bedrar. Redan 2008 upptäcktes de första tecknen på fuktskador i fasaderna och samma år konstaterades även förekomst av mögel i väggarna. Husen har putsade fasader och är byggda med enstegsmetoden.
Sedan fuktproblemen upptäcktes har Aranäs fört en dialog med byggaren NCC om ansvarsfrågan.
– NCC har inte självmant tagit på sig ansvaret för skadorna, utan i stället svarat med ett förslag på en uppgörelse, säger Jonas Håkansson. Men vi bedömer den som otillräcklig och har därför tackat nej.
Nu väljer Aranäs att vidta rättsliga åtgärder för att utreda sakfrågan.
– Det här är en väldigt viktig fråga av principiell karaktär för många fastighetsägare som är drabbade av liknande problem, säger Jonas Håkansson. Och det finns många mindre föreningar och fastighetsägare som inte har ekonomiska resurser att driva en process mot stora byggbolag. De får istället hålla tillgodo med uppgörelser som innebär låga ersättningar. Det gör det hela än mer betydelsefullt.
Hur lång tid rättsprocesserna kan ta är svårt att bedöma i dagsläget. Men Aranäs är inställda på att det kan ta lång tid.
–?Det viktiga nu är att ansvarsfrågan prövas en gång för alla och vi bedömer att vi har goda chanser att vinna, säger Jonas Håkansson. Detta bland annat utifrån hur det ursprungliga kontraktet mellan oss och NCC var utformat.
Samtliga sex hus vid Kolla Backe har fått in fukt i fasaderna. Den understryks också av en rapport från en extern konsultfirma.
– Det troliga är att vatten trängt in kring fönstren, men det finns inget tydligt mönster i hur skadorna sedan utvecklats, berättar Jonas Håkansson.
Aranäs har även kommit överens med bostadsrättsföreningen om att åtgärda skadorna, och arbetena pågår för fullt. Jonas Håkansson bedömer att reparationerna ska vara klara under 2013.
__________________________________________________
Fakta/Enstegstätade fasader
• Enstegstätad betyder att det yttersta lagret – putsen – ska stå emot fukt och annan yttre påverkan.
• Metoden fungerar så länge det yttre skiktet är helt.
• Uppstår en spricka eller annan otäthet, exempelvis vid infästningar av olika slag, kan fukt tryckas in i konstruktionen, men inte sedan torkas ut. Då kan skador och mögelangrepp uppstå.
• En traditionell ”två- stegstätad” fasad har en luftspalt mellan två tätningslager. Det medför att fukt kan torka ut av sig själv, och därmed aldrig tar sig in i själva konstruktionen.
