Energideklarationen – bra att ha koll på även om man är hyresgäst

För ett tag sedan fick jag ett telefonsamtal från en hyresgäst med en ganska speciell fråga: Kan man som hyresgäst kräva att fastighetsägaren investerar i energiåtgärder? Hyresgästen misstänkte att man betalade alldeles för hög hyra för att både fönster och isolering var i dåligt skick. Hyresgäster börjar få upp ögonen för energifrågan och hur viktig …

Annons:

Annons:


För ett tag sedan fick jag ett telefonsamtal från en hyresgäst med en ganska speciell fråga: Kan man som hyresgäst kräva att fastighetsägaren investerar i energiåtgärder? Hyresgästen misstänkte att man betalade alldeles för hög hyra för att både fönster och isolering var i dåligt skick. Hyresgäster börjar få upp ögonen för energifrågan och hur viktig den är, både för ekonomi och miljö. Energideklarationerna kan här vara ett bra verktyg för hyresgäster att få reda på sin egen fastighets status och vilka åtgärder som är lönsamma att genomföra.

Det blir större och större konsekvenser av att inte bygga energi­effektivt. Detta driver på energi­effektiviseringen. Ett räkneexempel: Säg att du bor i en lägenhet på 100 kvadratmeter som byggts av en byggherre utan höga ambitioner. En byggherre som var en dålig beställare och dessutom inte var särskilt noggrann med uppföljning under bygg­processen. Lägenheterna i det här huset drar nu 220 kWh/kvm/år.

Hyresgäster börjar alltmer få upp ögonen för energifrågan.”

Din kompis bor i ett liknande hus. Funktionen är densamma – 21°C inomhus, god ventilation och bra belysning i trapp­huset – men utförandet och de tekniska installationerna skiljer sig. Fastigheten är noggrant byggd och under byggtiden hade man ett program för att följa upp de ambitiösa energi­krav som ställdes tidigt i projektet. Denna fastighet använder 90 kWh/kvm/år. Efter 20 år har du betalat drygt 150 000 kronor mer än din kompis i energikostnad! Fastighetsägaren i grannhuset kan ju antingen sänka hyrorna eller satsa mer på andra kvaliteter i boendet – eller göra mer vinst.
Energieffektiviseringen är nu på väg – med stora steg. Här är två tydliga tecken i tiden:

• Det byggs energieffektiva hus som aldrig förr i Sverige. Just nu finns 22 byggnader certifierade enligt Miljöbyggnad, 208 byggnader certifierade enligt Green Building och 3?600 lägenheter/småhus av passivhusstandard. Och fler är på gång. Just nu finns det också många olika system för att certifiera och märka sin energi­effektiva byggnad.  Förvirrande, ja, men kanske också bra. Systemen skiljer sig åt och har sina respektive för- och nackdelar. Tuffast är det att bygga ett så kallat noll­energihus. Det är definierat av Sveriges centrum för nollenergihus som ett passivhus som samtidigt själv ”producerar” den lilla energimängd som används (med hjälp av till exempel solceller, läs mer på www.nollhus.se).

• Flera länder i vår närhet har infört, eller funderar på att införa, så kallade vita certifikat. Elcertifikat (eller gröna certifikat som de också kallas) har vi idag i Sverige. Vita certifikat är ett liknande system, där staten istället beställer ett antal TWh i minskad energianvändning. Detta kan också åläggas energibolagen som då ska uppnå en viss energibesparing hos sina kunder. Det intressanta när man jämför systemen är att det är betydligt billigare att spara en kWh än att producera en ny förnybar. I det danska systemet är kostnaden fyra öre per sparad kWh och i det brittiska systemet får man cirka nio pund tillbaka på varje satsat pund!

LOTTA BÅNGENS, vd för Energi­effektiviseringsföretagen.

 

Annons: