[ Annons ]

Publicerat 31 augusti, 2015

En urban revolution

Vad var det som hände? I reklamfoldern för den digitala revolutionen 1.0 skulle vi sitta och jobba ute i en stuga på landet. Men trycket på staden har aldrig varit högre. Kjell A Nordström vet varför.

Helt säkert har du ingen aning om var du befann dig när det inträffade. Ett av mänsklig-hetens avgörande ögonblick. Det exakta klockslaget är högst osäkert, men någon gång under 2006 ska det ha skett. Sedan detta ögonblick bor fler människor i staden än på landsbygden. Vi är mitt uppe i den snabbaste urbaniseringen i mänsklighetens historia. 1910 bodde 10 procent av jordens befolkning i städer. 2006 var den siffran uppe i 50 procent och allt pekar nu mot att 80 procent kommer att leva i städer 2045.

[ Annons ]

I boken ”Urban Express” försöker Kjell A Nordström tillsammans med kommunikationsrådgivaren Per Schlingmann hitta ett mönster i denna tysta revolution där storstäder kommer att ha mer gemensamt, och inte minst större betydelse, än med nationalstaten.

Staden speglar vad vi är. Har vi stora skillnader så kommer verkligen sprickorna i dagern.

En pågående revolution i global skala låter sig inte sammanfattas i ett handlingsprogram i tio punkter. På så vis är det fullständigt logiskt att vi inleder vårt samtal med att prata om att i vuxen ålder bemästra de romerska ringarna. Kjell A Nordström har, utöver att springa och lyfta vikter, börjat träna klassisk gymnastik. Kanske inte den vanligaste motionsformen för en 57-åring. Därför finner han det heller inte det minsta märkligt att en 44-årig man, som alltså råkar vara jag, fick för sig att ta lektioner i konståkning. För som Kjell A Nordström uttrycker det:

– Staden är som en kompis som anpassar sig till dig. Staden innehåller de mest märkliga saker. Som att du åker konståkning och att jag plöstligt vill lära mig att gå på händer. Det tror jag att vi kommer att se mer av. Alltså städer som ett mikrokosmos för specialisering. För städerna blir större.

Nog tusan ser han till att hålla sig i form – i början av 2000-talet hamnade han på tredje plats när tidningen Amelia korade Sveriges sexigaste man. Men det är inget traditionellt mansideal han företräder. Idag är naglarna målade i transparent glitter. En fullkomligt irrelevant upplysning kan tyckas – det är ju i egenskap av ekonomie doktor, författare, tidigare forskare och lärare vid Handels-högskolan i Stockholm vi vill lyssna på honom. Men det hör också hit. En viktig poäng i Urban Express är hur den traditionella mansrollen är på kraftig tillbakagång. Girlvilles – feminiserade storstäder dominerar snart världen. Kvinnorna är fler än männen i städerna. De lever längre. De är bättre utbildade. Och detta får konsekvenser.

– Nu börjar läsare höra av sig med exempel på hur det som är teorier i boken stämmer överens med dagens Sverige. Exempelvis berättade man på optikernas branschorganisation att det snart inte längre finns några manliga optiker, 96 procent av de som utbildar sig är tjejer. De berättar att optikermottagningar ute i landet får stänga, de här välutbildade tjejerna flyttar bara inte dit.

En sakta utdöende landsbygd, städer som kvider under ökande segregation och miljöproblem. Det är ingen större match att räkna upp problem i de växande städernas spår. Författarna sticker dock knappast under stol med att de älskar staden. ”Staden är en hit”, staden är den plats ”där vi möts bortom klass, kön, ålder, sexuell läggning”. Det är en entusiasm som smittar. Men är det inte en alltför idealiserad bild?

– Staden speglar vad vi är. Har vi stora skillnader så kommer verkligen sprickorna i dagern. Men man ska inte bli vimsig och tro att det är stadens fel. Den kan till och med vara som en grotesk skrattspegel som gör skillnaderna ännu större.

Likt Hans Rosling plockar Kjell A Nordström lätt fram fakta om hur staden allmänt sett ger hopp om ett bättre liv för många människor.  Jag väljer att tro honom och försöker istället komma underfund med vad som krävs för att bli en framgångsrik stad i denna urbana express.

För det första: vad som än sägs så har storleken betydelse. Kjell A Nordström utgår gärna från en bild tagen från en rymdstation på natten.

– Man ser att det lyser på ungefär 600 ställen, det är världens städer. I Sverige lyser Stockholm, Göteborg och Malmö, inte så mycket mer. Vi svenskar vet ju att det lyser lite på ett par andra ställen också.

Men just nu sitter man och pratar stadsutveckling i städer som Ludvika och Hällefors. Är det kört då, menar du?

Ett av de få mikroögonblick där Kjell blir tyst uppstår.

– Nä, städer behöver inte vara jättestora för att fungera. Visby är ett exempel på en liten stad som simulerar att vara stor. Den har prången, kvarteren som gör att man vill vara där. Det stadsutvecklingsarbete som görs på mindre orter är naturligtvis inte värdelöst. Men man ska inte vara buskablyg med
att säga att de stora städerna har en sådan enorm attraktionskraft.

Det krävs en viss storlek och rytm för att staden ska vara fortsatt attraktiv, menar Kjell A Nordström.
Det krävs en viss storlek och rytm för att staden ska vara fortsatt attraktiv, menar Kjell A Nordström.

Vi säger adjö till nationalstaten och väljer mellan städer.

– Att skapa värde i vår tid handlar om att locka till sig rätt personer. Ta Karolinska universitetssjuk-huset till exempel, som är stjärnor på stamcellsforskning. Det är inte så många som kan stamceller, de flesta är inte svenskar. Det krävs att en koreansk stamcellsnörd ska känna att det finns något för hen också. Det finns alltid någon annan stad som är mer attraktiv. För att vara en attraktiv miljö krävs det en viss storlek och rytm på staden.

Inför intervjun pratar jag med en av dem som bokstavligen sätter rytmen. Annelie Telford, som är vd för den framgångsrika rockklubben Debaser, märker att politikerna börjat greppa att underhållning är en tillväxtbransch. Men hon menar att i praktiken har lite hänt. Även om man i Stockholm säger sig vilja ha ett tillgängligt natt- och kulturliv, så går tid och energi åt till klagande och utredningar gjorda av ibland väl stelbenta myndighetspersoner.

Kjell A Nordström menar att det är dags att vi accepterar att vi är stadsbor med vad som på det följer. Och inte minst att politiker och makthavare måste inse att urbaniseringen är av godo.

– Det finns spelregler för att få vara en attraktiv stad. Stänger vi svenskar klockan tolv följer vi inte spelreglerna och då kommer det att få konsekvenser. Då drar start-ups och kreatörer till Berlin istället.

– Det finns spelregler för att få en ­attraktiv stad. Stänger vi svenskar klockan tolv följer vi inte spelreglerna och då kommer det att få konsekvenser, säger Kjell A Nordström.

I staden är steget från rökig rockklubb till ekonomisk teori inte långt. Den franske ekonomen Thomas Piketty är en av fåtalet ekonomer som – i likhet med Kjell A Nordström – närmast har rockstjärnestatus. I bästsäljaren ”Kapitalet i det 21:a århundradet” visade han hur avkastningen på kapital har vuxit mycket snabbare än BNP. Det skapar växande ojämlikheter och är enligt Piketty största hotet mot både demokrati och näringsliv.

Men nyligen visade forskarstudenten Matthew Rognlie i en artikel i The Economist att Pikettys rön egentligen handlar om en enda sektor. Avkastningen i de flesta sektorer har varit tämligen stabil sedan 1970-talet. Det är på fastighetsmarknaden, då främst egna hem, vi hittar den stora avkastningen på kapital. Där hittar vi, enligt Rognlie, förklaringen till NIMBY-fenomenet (Not in my backyard). Ett allvarligt strukturellt problem i den urbana revolutionen. Matbrist och svält är inte symptomen, utan bostadsnöd och stigande priser på boende.

– Ja, antagligen har han rätt. Någon form av reform, liknande jordreformen på 1700-talet, för vår tid är nödvändig. Han pekar på hur allvarligt vår konservativa syn på staden begränsar tillväxt. Och för den miljöintresserade kan påpekas: ju tätare desto bättre. För Stockholms del måste vi snabbt städa ut alla kryptobönder ur beslutsmaskineriet, säger Kjell A Nordström.

Vi måste komma ihåg att vi är unga som stadsbor. Det innebär att vi fortfarande tror att man måste vara på landet och träffa kossor.

Han menar att det är dags att vi återerövrar staden från arkitekterna som skapat en funktionell och inte minst snygg stad.

– Vi måste komma ihåg att vi är unga som stadsbor. Det innebär att vi fortfarande tror att man måste vara på landet och träffa kossor. Men det går naturligtvis alldeles utmärkt att leva utan att träffa en ko. Vi tror att det måste vara en helvetiskt massa träd och buskar och stora öppna ytor. Men det innebär inte att du och jag tycker om att vara där.

I den medeltida myllrande stad han ser som förebild kommer, i detta årtusende i  digitaliseringens spår, tillverkning också att flytta in i städerna.

– Med 3D-skrivare finns det ingen anledning att gå och köpa ett engångsvinglas när du kan skriva ut det hemma. I högkostnadsländer är det så dyrt med människor, redan att lasta av de där vinglasen är för dyrt. Vi kommer att låta maskinerna göra jobbet istället.

Så tipset till fastighetsägaren är att planera för tillverkning och inte minst att satsa på ett myllrande utbud långt från det standardutbud som återfinns i de flesta centrumbildningar idag.

Men borde man egentligen inte vända på hela resonemanget? Växande storstäder är inget nytt i mänsklighetens historia. Det är istället den borttynande landsbygden som är den stora förändringen.

– Nej, förutsättningarna för staden har ändrats. Vi har visserligen haft städer sen tidernas begynnelse, men försörjde sig gjorde man på landet. Nu har vi en omvänd situation. Nu är staden vårt habitat. Värdeskapande i vår tid bygger på att vi behöver varandra. Ur det uppkommer staden.

Men hur hamnade vi här? Varför har platser blivit viktigare än någonsin och den viktigaste framgångsfaktorn att befinna sig på rätt plats i det urbana ekosystemet?

Något har hänt med kunskapen. Förut fanns all mänsklig kunskap samlad i biblioteket i Alexandria. Med digitaliseringen har kunskapen blivit fri. Du kan googla allt och kolla vad jag påstår medan jag pratar. När det inte längre finns något kunskaps-monopol blir det istället en typ av tyst kunskap, eller som vi kallar den, vild kunskap, som blir unik och eftersträvansvärd. Om du är mästare i konståkning och jag vill lära mig kommer det inte att fungera via Skype. Vi måste ses för att överföra den kunskapen. Det är förklaringen till staden idag.

Fakta?/?Kjell A Nordström

Bor: Djurgårdsstaden, Stockholm.

Ålder: 57 år.

Yrke: Ekonom, författare och föreläsare.

Aktuell: Har skrivit boken »Urban Express« tillsammans med Per Schlingmann. Planerar nu en uppföljare med konkreta råd för hur företag ska agera i den urbana explosionen.

 

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]