[ Annons ]

Publicerat 9 april, 2014

En stad som håller för framtiden

Hållbarhet har länge varit synonymt med satsningar på energi och miljö. Men en bredare syn på begreppet börjar nu växa fram, med ?sociala frågor och ekologi i fokus. Det är dags ?för hållbarheten att flytta ut ur huset.

Mer än hälften av jordens befolkning bor i städer och urbaniseringen fortsätter med oförminskad kraft. Därför är hållbar stadsutveckling fundamental om vi ska ha någon framtid på denna jord. Men hur hållbar är hållbarheten – som vi idag känner den?

[ Annons ]

Ganska ohållbar, menar Stephan Barthel, forskare vid Stockholm Resilience Centre. Han, liksom de andra du möter i detta reportage, menar att vi måste omformulera vår syn på hållbarhet. Några hävdar till och med att vissa av de effektiviseringsåtgärder vi idag gör i hållbarhetens tecken i själva verket kan motverka verklig hållbarhet.

Redan innan första frågan är ställd tecknar bekymmersrynkor djupa streck i Stephan Barthels panna. Han kommer direkt från ett möte med en grupp samhällsplanerare från Lund. Mötet handlar om de långt gångna planerna på att bebygga åkermark nordost om Lund. Planen är att det om trettio till fyrtio år ska bo och arbeta 40 000 människor här. Här finns tydligt uttalade ambitioner om att bygga både hållbart och energieffektivt, bland annat planeras det för plusenergihus.

Vi behöver producera 70 procent mer mat på jorden. Vi har vattenbrist. Vi behöver fundera på hur vi ska bygga städer som kan hantera förändringar som dessa.
Stephan Barthel, forskare, Stockholm Resilience Centre

De övergripande miljömålen verkar uppfylla alla krav som vi idag ställer på hållbarhet. Varför då den rynkade pannan?
– När Lund ska växa ut över en av världens bästa jordbruksmarker så väljer man att göra det för att man tycker att det är för dyrt att i stället bygga tätt i innerstaden. Detta samtidigt som staden växer som en svällande flottyrmunk som lämnar ett växande tomt hål i centrum, säger Stephan Barthel.

Fram till 2030 beräknas 4,5 procent av världens jordbruksmarker att bebyggas som ett resultat av urbaniseringen. Produktionsbortfallet blir hela 8,3 procent eftersom där världens bästa jordbruksmark finns, där ligger också städerna. Egypten beräknas förlora 51 procent av sin jordbruksproduktion som en följd av utvecklingen. Kina förlorar mest i absoluta termer. Denna globala analys presenterade Stephan Barthel nyligen i vetenskapstidskriften Nature. Enligt en prognos från FN beräknas världens befolkning under samma tid öka från dagens 7,2 miljarder till 9,6 miljarder.
Slutsatsen är alltså att vi inte skapar verklig hållbarhet genom att enbart fokusera på att minimera vår klimatpåverkan genom energieffektiviseringar.

Om hållbarhet handlar om att ta höjd för framtiden, då är det inte alltid optimalt att optimera.
Andreas Gyllenhammar, hållbarhetschef på Sweco

Andreas Gyllenhammar, hållbarhetschef på Sweco, är inne på samma spår och menar att i värsta fall kan det finnas ett motsatsförhållande.
– Allmänt sett har vi länge tänkt att hållbarhet är att maxa effektivisering och optimering av våra hus. Men att vi dimensionerar så effektivt idag kan faktiskt samtidigt innebära att man plockat bort resiliens, alltså motståndskraft mot de förändringar som kan drabba oss. Om hållbarhet istället handlar om att ta höjd för framtiden, då är det inte alltid optimalt att optimera.

Begreppet resiliens, som han nämner här, är centralt. Vi ska strax återkomma till det. Men begrunda först vad han säger. Att vi i vår iver att leverera hållbarhet faktiskt riskerar att skapa motsatsen. Stephen Barthel:
– Självklart ska vi minska vår klimatpåverkan. Men det går att effektivisera till den grad att systemet blir väldigt skört. Man måste jobba på två fronter samtidigt. Det kommer att bli en fyraprocentig temperaturökning. Vi behöver producera 70 procent mer mat på jorden. Vi har vattenbrist. Vi behöver fundera på hur vi ska bygga städer som kan hantera förändringar som dessa.
Andreas Gyllenhammar menar att det på sätt och vis är en tillbakagång till vad vi ursprungligen menade när vi pratade om hållbarhet – att byggnaderna ska tåla lite stryk, i form av exempelvis översvämningar och stormar, helt enkelt. Men då inte i form av ett orubbligt fort.

För att fortsätta liknelsen: Ivanhoe och en lady Rowena fångna i Front-de-Boeufs slott. Men Robin Hood och hans mannar är i antågande. Några timmars strid så är det hela över. Rent tv-mässigt får vi nog vara glada att sir Walter Scott inte valde en mer realistisk skildring. Gängse strategi var att slå en ring runt staden och vänta. När det sista spannmålslagret var tömt hade stadsbefolkningen inte mycket annat val än att gå med på belägrarens villkor.

Senast vi hade en ordentlig matkris i Stockholm var under andra världskriget, då odlades varenda liten jordplätt upp.
Stephan Barthel, forskare, Stockholm Resilience Centre

Stadens beroende av sin omgivning har knappast blivit mindre. Enligt beräkningar kräver London en yta motsvarande hundra gånger stadens storlek för att hålla sin befolkning med mat.
– Vi tenderar att glömma bort att kriser inträffar återkommande under långa tidscykler. Senast vi hade en ordentlig matkris i Stockholm var under andra världskriget, då odlades varenda liten jordplätt upp. Så ser det ut i dagens Grekland och Spanien på grund av finanskriserna. Vad vi kommer att ha för kriser i framtiden är svårt att sia om. Men i Stockholm jobbar en tredjedel i finans- och banksektorn. Vad skulle hända vid en global finansiell kris? frågar sig Stephan Barthel.
I en resilient stad har man byggt in förutsättningarna för förändring och anpassning.

En fastighetsägare som börjat tänka i dessa banor är Akademiska hus. Läs mer om bolagets planer att kombinera teknologiska innovationer med hänsyn till ekologiska system i det nya campusområdet Albano här. (nytt fönster)
– Jag tycker absolut att man som fastighetsägare har ett större ansvar än bara sitt eget område. I Albanoprojektet försöker vi hitta ett sätt att inkludera så många hållbarhetsaspekter som möjligt. Det handlar mycket om att hitta en buffert i området för att kunna ta hänsyn till klimatförändringar, vattenreglering och biologisk mångfald, säger Mia Edoffson, hållbarhetschef på Akademiska hus.

Ekosystemtjänster brukar man kalla dessa naturens gratistjänster. Biologisk mångfald kan låta långt från det gängse fastighetsägaransvaret, men en tredjedel av det vi äter är beroende av pollinerande insekter.
Hur ser då den hållbara staden med hög ?resiliens ut?
– Det handlar inte om att vi behöver hitta nya tekniska lösningar. I de uppdrag vi fått att bygga helt nya ekostäder i Kina ser vi att det är fullt möjligt. Det är så klart mycket enklare när man har en tom yta att bygga en stad på. Utmaningen är att överbrygga de system vi har när det gäller dagens stadsplanering, säger Andreas Gyllenhammar.

Hösten 2012 ställdes stadsplaneringen på sin spets när orkanen Sandy drog in över den amerikanska östkusten. Särskilt hårt drabbades halvön Rockaway i sydöstra Queens, där stormvågorna kom från två håll.
Svenska arkitektbyrån White vann uppdraget att ta fram en plan för hur ett nytt bostadsområde ska byggas upp. Nyckelordet i tävlingen var just resiliens. Det uppenbara var att klara stormarna och att leda bort översvämningar. Whites lösning bygger på anpassning, där parkområden, via små kanaler, ska absorbera vatten vid översvämning.
Men Whites vd Monica von Schmalensee menar att det är lätt att gå i fällan och stirra sig blind på enbart lösningarna. Lika viktigt är att skapa hållbara processer för hur man samverkar över sektorsgränser, inte minst att involvera de som faktiskt ska bo i staden.
– Rockaway var extremt nedgånget och fattigt, vilket var förödande när stormarna kom. Därför var det viktigt att lyfta hela området och göra det till en intressant plats, men samtidigt utan att exkludera de som redan bor där, säger Monica von Schmalensee.
Social hållbarhet blir en allt viktigare fråga i diskussionen med byggherren.
– Från att man enbart pratat hållbarhet i form av tekniska system kan man numera ta upp sociala frågor, som exempelvis att skapa mixade upplåtelseformer, när man pratar ombyggnad och nybyggnad.

Det handlar inte enbart om en tro på det goda samhället. Exempelvis publicerade Internationella valutafonden, IMF, nyligen en studie som visade hur ojämlikhet påverkar möjligheten till hållbar tillväxt negativt.

Josefin Wangel, forskare vid avdelningen för miljöstrategisk analys på KTH, varnar för att ?invaggas i en falsk säkerhet när vi tror att vi redan kommit långt när det gäller hållbart stadsbyggande. De stadsdelar vi idag kallar hållbara särskiljer sig genom att man byggt mer energieffektiva byggnader. Men en genuint hållbar stad är mer än så, menar hon.
Dels måste vi börja räkna in byggnadernas utsläpp ur ett livscykelperspektiv. Mycket av det som byggs har stora utsläpp under byggnadsfasen.
– Men om man verkligen ska kunna tala om en hållbar stad måste man även ta med människorna, vår konsumtion och det ekologiska avtryck vi lämnar.

Exakt hur receptet ser ut vet jag inte. Men man måste våga ha ambitionen.
Josefin Wangel, forskare vid avdelningen för miljöstrategisk analys på KTH.

Som fastighetsägare är det naturligtvis betydligt enklare att ta ansvar för ett hållbart värmesystem än de boendes konsumtionsmönster.
Men kanske, hon leker med tanken, att en fastighetsägare kan göra en insats för att underlätta för den som vill arbeta mer flexibelt. Att skapa rum som inte är knutna till konsumtion (exempelvis alla de koppar kaffe som den som väljer att sitta på kafé måste köpa) ger ingen intäkt, men det kan kanske bidra till att stärka ett områdes attraktivitet.
– Jag sitter inte på svaren. Fast krasst – om vi ska nå våra mål måste det gå. Exakt hur receptet ser ut vet jag inte. Men man måste våga ha ambitionen, säger Josefin Wangel.

Rudolf Antoni, näringspolitisk chef på Fastighetsägarna GFR håller med.
– Ett framgångsrikt fastighetsföretagande kräver att man lyfter blicken utanför det egna huset. Det handlar om ett betydligt bredare samhällsansvar som branschen tar, såväl av enskilda aktörer som organiserat hos Fastighetsägarna.
Det kan låta som ytterligare en börda, men Rudolf Antoni betonar uppsidan.
– Fastighetsbranschen är beroende av lyckliga, framgångsrika människor som kan och vill fylla fastigheterna med liv, lust och verksamheter. Det är inte välgörenhet utan sunt företagande att engagera sig i att förbättra människors livsvillkor.

Och till syvende och sist, har vi något val?

 

Detta är den hållbara staden

 

ICLEI* Local Governments for Sustainability, en internationell organisation som stöder kommuner i hållbar stadsutveckling, ställer dessa krav:

 

”En utveckling som erbjuder grundläggande miljömässig, social och ?ekonomisk service till samtliga invånare i ett samhälle utan att hota de naturliga, konstruerade och sociala systems existens på vilka denna ?service beror.”

Med andra ord en stad som är kretsloppsanpassad, som inte slösar med resurserna och där alla invånare kan få sina behov uppfyllda.

*ICLEI grundades 1990 under namnet?International Council for Local Environmental ?Initiatives.

I ordboken:

Resiliense är förmågan hos ett system att klara av olika sorters störningar och stress. För ett ekosystem, som en skog, kan det handla om att till exempel klara stormar, bränder och föroreningar. Och för ett samhälle om politiska oroligheter eller en naturkatastrof.

Ekosystemtjänster är alla de produkter, tjänster och värden som vi får från naturen. Luften vi andas, vattnet vi dricker, maten vi äter. ??…men också immateriella och känslomässiga värden. Många av dessa naturens gratistjänster är omöjliga att ersätta med hjälp av teknik.

[ Annons ]

[ Annons ]

[ Nyheter ]
[ Reportage ]
[ Krönikor ]
[ Papperstidningen ]