En prövad tillväxtmodell?

Sveriges tillväxt står inför stora utmaningar om utvecklingen i den amerikanska ekonomin slår igenom även i Sverige. Arvid Lindqvist förklarar varför vår modell inte är så stabil som man kanske kan tro.

Annons:

Annons:

Annons:


Stockholms län är Sveriges enskilt största tillväxtmotor. Sedan början av 2000-talet har länet stått för hälften av Sveriges totala BNP-tillväxt, med en genomsnittlig tillväxttakt som varit över 50 procent snabbare än för riket som helhet.

Ett problem är dock att den ekonomiska modell som Sverige förlitar sig på kanske inte är så robust som vi tror. Trots vårt konkurrenskraftiga näringsliv med flera världsledande företag så har hushållen varit vår viktigaste tillväxtmotor sedan 1990-talet. Det bygger i sin tur på en kombination av stark lönetillväxt, låg inflation och låga räntor som har skapat en stark och brett fördelad köpkraft. Här är vi dock ganska ensamma i västvärlden.

I de allra flesta utvecklade länder har speciellt låg- och medelinkomsthushåll haft en svag, eller till och med negativ, löneutveckling. Samtidigt har utvecklingen varit gynnsam för hushållen med högst inkomst. I och med att höginkomsthushåll sparar mer och konsumerar en mindre andel av sin inkomst än låg- och medelinkomsthushåll, har trenden bidragit till den svaga tillväxten i västvärlden och det låga ränteläget.

Pew research center gjorde en analys av hushållen i 229 amerikanska storstadsregioner. De fann att medianinkomsterna föll i 80 procent av regionerna mellan 1999-2014, i många fall med så mycket som 10–20 procent realt. Det fanns dessutom en tendens att medianinkomsterna sjönk fortare ju snabbare befolkningsökningen var. Det går på tvärs med Stockholms län där medianlönerna har ökat i samma takt som landet i helhet sedan millennieskiftet, medan medellönen har ökat snabbare.

Bidragande orsaker till de fallande medianlönerna i amerikanska storstäder är att globalisering och teknikutveckling har utsatt medelinkomstyrken för hård konkurrens. Samtidigt består en stor andel av inflyttningen till storstäderna av lågutbildad arbetskraft som tar arbeten inom den lågkvalificerade delen av tjänstesektorn, som handel, restauranger, caféer och hushållsnära tjänster där både lönerna och produktiviteten är låg.

Behöver vi genomföra reformer i skattesystemet för att hålla uppe hushållens konsumtion?

Sverige påverkas också av globalisering och teknikutveckling. Men den amerikanska arbetsmarknaden är högst dynamisk, medan den svenska har en omfattande arbetsrättslagstiftning och starka fackföreningar. Det finns en klar risk att den utveckling vi ser i USA också slår igenom i Sverige, det tar bara längre tid. Om det sker står vår tillväxtmodell inför stora utmaningar.

Hur kombinerar vi exempelvis det låga utbudet av bostäder och de höga bostadspriserna i storstäderna med en svag löneutveckling för låg- och medelinkomsttagare? Kan vi genomföra avgörande reformer inom utbildningssektorn? Behöver vi genomföra reformer i skattesystemet för att hålla uppe hushållens konsumtion?

Trend: Avmattning i underliggande volymer

Transaktionsvolymen steg markant i april i och med Castellums köp av Norrporten. Bortsett från denna stora strukturaffär fortsätter dock den avmattningstrend som har pågått sedan augusti 2015. Rullande tolvmånaders transaktionsvolym landade på 160 miljarder kronor i april, vilket kan är i linje med toppen från sommaren 2015.

Den ekonomiska tillväxten är starkt korrelerad med utvecklingen på fastighetsmarknaden – och både kontorshyror och direktavkastningskrav har en direkt samvariation med bnp-tillväxten.

Sverige är just nu inne i en period av historiskt och internationellt stark tillväxt, med en bnp-tillväxt om 4,5 procent under det sista kvartalet 2015. Även om börsen indikerar en inbromsning under andra halvåret 2016 förväntar vi oss på Catella en fortsatt stark genomsnittlig ekonomisk tillväxt på runt 2 procent per år till och med 2020.

Fortsatt låga realräntor och svag utveckling på aktie- och obligationsmarknaderna kommer dessutom göra fastighetsinvesteringar mycket attraktiva. På sikt är dock både ekonomin och fastighetsmarknaden beroende av att den ekonomiska modell som tjänat oss så väl även fortsättningsvis kan göra det.

Arvid Lindqvist
Head of research, Catella 

Annons: