Elnätsavgifterna fortsätter öka

Elnätsavgifterna har ökat med nära 25 procent på fem år, och utvecklingen visar inga tecken på att stanna av. ”Orimligt att höjningarna får fortsätta”, menar Jennie Wiederholm, ordförande i Nils Holgerssongruppen som tagit fram rapporten.

Annons:

Annons:

Annons:


Årets undersökning av elnätsavgifter från Nils Holgersson-gruppen pekar på att elbolagens nätavgifter fortsätter att öka. Det senaste fem åren har priserna ökat nära 25 procent i snitt, varav 7,5 procent bara det senaste året.

– När stora aktörer Vattenfall, Ellevio och Eon kraftigt höjer elnätsavgifterna får det konsekvenser för miljontals konsumenter. Höjningarna visar tydligt att trots en skärpning av regelverket för elnätsföretagens intäktsramar så räcker inte detta. I slutänden är det konsumenterna som får stå för notan, säger Jennie Wiederholm, ordförande i Nils Holgerssongruppen.

Sedan 2016 har konsumentprisindex, KPI, ökat med 1,3 procent. Det innebär att den genomsnittliga elnätshöjningen är nästintill sex gånger högre än KPI. De nu gällande intäktsramarna för elnätsföretagen har beslutats av Energimarknadsinspektionen, Ei för perioden 2016-2019.

– Regeringen måste säkerställa att den högsta tillåtna avkastningen blir lägre och att den inte blir föremål för domstolsprövning, vilket i praktiken sätter regelverket ur spel. Den låga risken i elnätsföretagens verksamhet, där konsumenten inte har någon valmöjlighet, ska också avspeglas i avkastningen. Det är orimligt att höjningen av elnätsavgifterna fortsätter år efter år, säger Jennie Wiederholm.

Förändring i elnätspriset hos några av de största aktörerna 2016:

Vattenfall Eldistribution: 11,2 %

Ellevio AB: 9,5 %

Eon Elnät: 9,3 %

Hon påpekar att domstolsprocesserna kring den högsta tillåtna avkastningen handlar om mycket stora ekonomiska värden för energiföretagen och att den komplicerade bedömningen kräver expertkunskap.

– Oberoende ekonomiska experter borde vara med vid bedömningen i domstolsprocesserna. Energimarknadsinspektionen har begärt just detta men domstolen har avslagit den begäran. Om det finns juridiska skäl till att domstolen inte får tillgång till oberoende ekonomisk expertis anser vi att regelverket bör ses över, avslutar Jennie Wiederholm.

Fakta: Om undersökningen

Undersökningen är gjord av Nils Holgersson-gruppen som kartlägger avgifter och taxor för ett flerbostadshus i landets samtliga kommuner.

Gruppen utgörs av Riksbyggen, HSB, Hyresgästföreningen och SABO.

Årets undersökning kan du läsa här.

Annons: