”Det är inte fel att betala mer om man har hög lön”

Ska man få en billig hyreslägenhet i Amsterdam är det lång kötid och låg inkomst som gäller. Gamla hyresgäster sitter säkert men får högre hyra.

Annons:

Annons:

Annons:


322 euro (cirka 2 770 kronor) betalar Henk van Dijk och Maureen Mens i hyra för sin social housing-lägenhet på en vacker gata vid sidan av en av Amsterdams många kanaler. Lägenheten har de renoverat och fixat till, bland annat byggt ut ett vindsförråd till sovrum, och projektet nu i sommar är att färdigställa en veranda. Totalt är det cirka 70 kvadratmeter boyta. I lägenheten bor även Maureens 18-åriga son.

I huset bredvid är det ägarlägenheter och längs med gatan finns även privata hyreshus.
– Men där skulle vi få betala som lägst 800 euro i hyra för en liknande lägenhet, säger Henk van Dijk.

Det är Maureen Mens som står på kontraktet. Hon lyckades ta sig in på Amsterdams bostadsmarknad genom ett byte från hemstaden. Det var en äldre man som ville lämna Amsterdam. Och sedan blev det ett byte till denna lägenhet i ett bra område bara några kilometer från de centrala delarna.

– När jag fick kontraktet kanske jag inte tjänade mer än cirka 1 300 euro i månaden, säger Maureen som arbetar som sekreterare.

Nu är parets totala inkomst 43 000 euro och med nya regler till följd av EU:s reglementen får de en hyreshöjning med 6,5 procent. Hyresgäster med låg inkomst får 4 procent i höjning för 2013. Differentieringen kommer att fortsätta för att öka hyresskillnaden mellan dem med låg och hög inkomst, men Henk har räknat ut att det kommer att ta många år innan man når den privata nivån.

– Vi tycker inte det är fel att betala mer om man har högre inkomst, men då ska pengarna också gå till nya projekt som ger bostäder åt dem som inte har, och nu vet jag inte om så är fallet, säger Henk van Dijk.

För några år sedan erbjöds paret att köpa loss sin lägenhet från bolaget men det rann ut i sanden när det visade sig att husgrunden var för dålig.

Några kilometer bort i sydöstra Amsterdam bor Sanne van Bekkum i en liten fyra på 64 kvadratmeter. Hon bor ensam och betalar 350 euro (cirka 3?000 kronor), till det kommer en kostnad för värme. Huset har ingen centralvärme, bara en kamin i lägenheten, och på vintern är det kallt.

När Sanne van Bekkum flyttade in i lägenheten låg hon under inkomstgränsen. Nu är hon arkitekt med högre lön och kan inte hyra social housing – om hon inte blir arbetslös.

– Det är priset man får betala för priset, skämtar hon.

Hyran är rejält låg med amsterdamska mått mätt och Sanne hade gärna bott kvar, men hon har ett rivningskontrakt som snart går ut. Hela kvarteret ska rivas och ge plats för nya bostäder anpassade för äldre. Några av grannarna håller redan på att tömma sina lägenheter.

Social housing är bra och nödvändigt. Man ska ha en mix och inte bara rika i ett område

Sanne van Bekkum

Sanne van Bekkum är nyutexaminerad arkitekt och flyttade till Amsterdam för fyra år sedan. Hon har bott i andra hand tills hon fick rivningskontraktet – då var hennes inkomst under gränsen 34?000 euro. Nu är den högre och då hade hon inte fått hyra.

– Social housing är bra och nödvändigt. Man ska ha en mix och inte bara rika i ett område, tycker Sanne van Bekkum.

Men snart går hennes kontrakt ut och eftersom kötiden är för dålig för att få något som passar har hon valt att köpa en lägenhet. Sämre konjunktur och sjunkande bostadspriser som pressat priserna med cirka 20 procent sedan Lehmankraschen gjorde att hon lyckades få ner priset till 145 000 euro.

Med ränta och amorteringar blir det billigare än att ge sig in på den privata hyresmarknaden. Fast hon är nervös. Det är en tuff arbetsmarknad och hon är inte säker på att jobbet finns kvar så länge till.

_________________________________________________

Européerna tycker att de betalar för mycket

33,8 procent av européerna anser att deras utgifter för bostaden tar för stor del av inkomsten – ett problem som har ökat under finanskrisen.

Inom EU är utgiften för bostad* i snitt 22,5 procent av disponibel inkomst. För dem med låg inkomst (60 procent under medianinkomst) är bokostnaden i snitt 41 procent – och gapet ökar, enligt en rapport från CECODHAS i Bryssel, en organisation som samlar organisationer som arbetar med social housing i 19 länder. De representerar sammanlagt 27 miljoner lägenheter över Europa.

Det är framför allt Danmark, Grekland, Storbritannien och Nederländerna som sticker ut där folk betalar mellan 25 och 32 procent av sin inkomst i bostadskostnad. För dem med låg inkomst i Danmark är siffran så hög som nästan 60 procent.

Sverige är någonstans mitt i fältet med 22 procent, men till skillnad från många andra länder är gapet stort till dem med låga inkomster där 45 procent går till bostadskostnader. Det speglar alltså en marknad där svenskar med låga inkomster bevisligen betalar rejält över sin förmåga och där folk med mer i plånboken ligger i snitt med övriga EU.

I sin sammanfattning konstaterar denna lobbygrupp att  housing affordability (bostäder till överkomligt pris) är ett stort problem och att det därför inte bara en social utan även ekonomisk fråga för EU och dess medlemsstater.

Lån med subventionerad ränta, räntegarantier, skattelättnader, möjlighet att sälja mark eller del av projekt – verktygslådan är varierande för länder i Europa som har social housing. En trend är att staten minskar sina åtaganden och att marknaden på olika sätt tar över finansiering.

             *Bostadskostnad är hyra/lån samt vatten, el och värme.

Annons: