De båda sidorna av New Yorks utveckling

Nya affärsmodeller förvandlar otrygga området till attraktiva stadsdelar. Samtidigt skaffar invånarna hellre hundar än barn på grund av stadens levnadsvillkor. Rudolf Antoni betraktar två sidor av Det Stora Äpplet.

Annons:

Annons:


Jag är nyligen hemkommen från en studieresa till New York som vi på Fastighetsägarna anordnade åt våra medlemmar. Fokus för resan var stadsutveckling och fastighetsmarknad och där har en stad som New York oerhört mycket spännande att titta på och besöka.

Med vår bostadskris i Sverige är det viktigt att lära av alla som har olika lösningar gällande bostäder för såväl hög- som låginkomsttagare. Och platser som Bryant Park, Times Square och 125th Street i Harlem har, i mina kretsar, närmast ikonisk status som föregångare och goda exempel när det gäller aktiv platsutveckling och aktörssamverkan. Dessutom är deras så kallade BID-modell, som står för Business Improvement District, någonting som allt oftare diskuteras i Sverige idag.

Ett BID kan bildas om en majoritet av fastighetsägarna i ett område röstar för det. Resultatet blir att en extra avgift tas ut av samtliga fastighetsägare i området, men det innebär också att dessa fastighetsägare får ett stort inflytande över områdets utveckling. Den extra avgiften förfogar BID-organisationen över för extra service, ökad trygghet, aktiviteter, förskönande åtgärder och så vidare.

Otrygga oattraktiva områden omvandlas i rask takt till attraktiva platser.

Resultatet blir ett mer attraktivt område, stigande hyresnivåer och ökade fastighetsvärden. I New York finns över 70 sådana BID:s vilket leder till en utvecklingsboom över hela staden. Otrygga oattraktiva områden omvandlas i rask takt till attraktiva platser. Det skapar spänning och investeringsvilja men det leder också till att både fastigheter och lägenheter i stor utsträckning köps som pengaplaceringar snarare än för att bli en bidragande del av samhällsutvecklingen. Det kan ge negativa effekter för helheten.

Den kraftiga utvecklingstakten och attraktiviteten leder till att människor planerar sina liv efter stadens villkor snarare än tvärtom.

Det stora äpplet visar också en annan sida. Den kraftiga utvecklingstakten och attraktiviteten leder till att människor planerar sina liv efter stadens villkor snarare än tvärtom. Ett tydligt exempel är att var tionde människa i New York äger en hund. Detta ska till stor del bero på att det är så dyrt och opraktiskt att ha barn i staden. Ett barn på förskola, även om det bara är på deltid, kostar över 2 000 dollar i månaden. Dessutom är risken överhängande att bostadsrättsföreningen i huset där du vill flytta in helst inte vill ha barn i huset. Därför blir du nekad att flytta in. Det ger absurda livsstilseffekter för befolkningen.

För den som flyttar till New York för att förverkliga sig själv eller för att investera kapital är det fortfarande en stad med oändliga möjligheter. Däremot är det inte en stad som har alla svaren, så de får vi nog fortsätta att försöka pussla ihop själva.

Rudolf Antoni, Tf vd, Fastighetsägarna GFR

Rudolf Antoni
Vice vd och utvecklingschef Fastighetsägarna GFR