Cirkulera!

Klimatet, kvartalsekonomin och kapitalismen. Han räds inte de stora frågorna. Men i Anders Wijkmans kretslopp ryms också konkreta frågor som hur man ska få företagen att inse värdet i den cirkulära ekonomin.

Annons:

Annons:

Annons:


Det är en synnerligen upptagen man som öppnar dörren till Östermalmsvåningen. Anders Wijkman ursäktar hörlurs­sladden till telefonen. Det är något av de åtskilliga uppdragen som måste styras upp innan vi kan börja prata. Det är en diger lista; bara för att nämna några: tills nyligen ordförande i Miljömålsberedningen, ordförande i Återvinningsindustrierna, ordförande för programkommittén för det nationella forskningsprogrammet om klimat. I samband med Rom­klubbens, där han är ordförande, 50-årsjubileum förra året skrev han tillsammans med den tyske forskaren och politikern (SPD) Ernst von Weizsäcker boken Come On! Capitalism, Short-termism, Population and the Destruction of the Planet.

Titeln sammanfattar vad vi ska försöka klämma in på trekvart. Men först kaffe.

Det kan te sig irrelevant. Men det kaffe som bjuds i det Wijkmanska hemmet är extraordinärt. Med en landskapsstudie över Ångermanälven av Helmer ”Norrlandsmålaren” Osslund i blickfånget – ”Visst är han är helt jävla makalös!” –  och en låda fylld med barnleksaker i hörnet bredvid pianot – ”Här är det barnbarn i massor” – ter sig plötsligt klimatångesten så avlägsen. Så trots att vi inte kommit för ett hemma-hos-reportage blir min öppningsfråga:

Cirkulär ekonomi

I motsats till den linjära ekonomin så inspireras cirkulär ekonomi av naturens egna kretslopp. Det innebär att alla produkter antingen bör vara biologiskt nedbrytbara, eller bör kunna återinföras i det tekniska kretsloppet – reuse, reduce, recycle (återanvänd, minimera, återvinn).

En viktig beståndsdel innebär att arbeta fram nya modeller för att underlätta övergången till den cirkulära ekonomin. Man vänder på perspektiven så att konsumenter förvandlas till användare och produkter förvandlas till funktioner.

Nu har ju klimatlagen varit på plats i en månad. En historisk reform som bygger på det arbete du ledde i Miljömålsberedningen. Du fyller 74 i år, är det inte ett bra läge att trappa ner?

Men Anders Wijkman väjer undan den personliga vinklingen.

– Men lagen är ju bara en målsättning. Nu kommer det svåra – att implementera den. Hittills har vi hanterat klimatutmaningen genom att plocka några procent av emissionerna här och där, det är ganska enkelt. Jag tror att få har förstått att den verkliga utmaningen kommer nu när vi ska ner till nära noll.

Och nu gäller det att se upp, menar han. I värsta fall kan dessa stegvisa förbättringar vi idag hyllar, i ett mer långsiktigt perspektiv, visa sig vara fastlåsta strukturer som stoppar upp vägen mot nollutsläpp.

– Energifrågorna har vi hållit på med i 20 år. Där finns goda styrmedel, bidrag och ambitioner. Och framför allt finns det en marknad. Nu behöver vi något liknande för materialhanteringen.

 

Det saknas en viktig analys kring var skärningspunkten mellan digital ekonomi och hållbar utveckling går. Foto Johan Bergmark.

Han önskar att vi hade kommit lika långt som Finland, där man som första land antagit en nationell strategi för cirkulär ekonomi. Jag plockar fram vad som möjligen skulle kunnat ha varit den svenska motsvarigheten – Nationell avfallsplan och avfallsförebyggande program 2018-2023 av Naturvårdsverket.

Anders Wijkman rynkar på näsan.

– Den är skitdålig.

Det talas visserligen om cirkulär ekonomi, men utan vare sig mål eller medel enligt Anders Wijkman.

– Att vi enbart har volymmål för hur mycket av de olika fraktionerna som ska samlas in döljer vad som händer sen. Vi är nöjda med att ha uppnått en viss procent insamlad plast. Men om de mesta bränns – vad är det då för nytta, om vi aldrig tog vara på värdena?

Återvinningsindustrierna, där Anders Wijkman alltså är ordförande, har i forskningsrapporten Ett värdebeständigt svenskt materialsystem gjort ett försök att kvantifiera dessa värden. Varje år handlar det om minst 42 miljarder kronor som slängs i sjön – enbart i Sverige.

Vasakronans hållbarhetschef Anna Denell konstaterade att fastighetsbranschen knappast är bättre än någon annan: ”Vi har blivit ganska duktiga på att förse marknaden med återbrukade byggprodukter när vi river. Nu måste vi ta oss i kragen och ta nästa steg genom att också själva bygga mer med återbrukat byggmaterial.”

Vi har varit för ensidigt fokuserade på husens klimatpåverkan. Nu måste materialfrågorna in. Foto Johan Bergmark.

Anders Wijkman menar att bygg- och fastighetsbranschen varit för ensidigt fokuserade på husens klimatpåverkan under sin livstid. Nu måste materialfrågorna in.

Därmed är vi tillbaka i de linjära strukturer som Anders Wijkman ser som ett av de största hindren för en mer cirkulär ekonomi. Även de som i grunden bygger på goda intentioner.

– Nu kommer det upp solceller överallt. Men hur många av dem är designade för att kunna plockas ner och återvinnas? Vi behöver tänka mera uppströms. Och vi behöver fundera mer på design och kvalitet.

Eller som att hälften av våra hushållssopor förbränns för att varje år leverera cirka 55 TWh värme. Att fjärrvärmen är väl utbyggd är en stor del av förklaringen till att fastighetssektorn kunnat minska sin klimatpåverkan.

– Det är klart att det är en typ av återvinning. Men det är inte materialåtervinning. Vissa metaller kan man få tillbaka genom förbränning. Så det är inte svartvitt.

Men vi bränner mycket tack vare att vi förbyggt oss på avfallsförbränning, menar Anders Wijkman. Kommuner får betalt för bränslet i form av avfall och restprodukter och säljer energin.

– Jag kan inte tänka mig en bättre affär. Men när vi ska övergå till en mer cirkulär ekonomi är det inte optimalt. I miljömålsberedningen sa vi att det måste bort successivt för att klara klimatmålen. För det är så mycket fossilt material, inte minst plast, som bränns.

Anders Wijkman menar att miljöminister Karolina Skogs önskan om återkommunalisering av insamlingsansvaret mest har bidragit till att frågan om hanteringen av avfall och restprodukter tappat tempo. Hushållsavfallet är trots allt bara en dryg femtedel av den totala avfallsmängden.

Som ordförande i Återvinningsindustrierna är han så klart part i målet.

– Det behöver såklart inte vara privata bolag, men om det ska bli en andrahandsmarknad för de olika materialen krävs det storskalighet om man ska ha råd att investera. Har svårt att se hur Tomelilla, Ystad eller för den delen Stockholm, var och en sköta det på sitt sätt.

 

 

Digitaliseringen är en viktig komponent, menar Anders Wijkman. Foto Johan Bergmark.

Lösningarna då?

Digitaliseringen är en viktig komponent, menar Anders Wijkman.

–  Med Internet of things tror jag exempelvis att vi kommer kunna skapa bra digitala verktyg som talar om var materialen finns. Återvinningsföretagen kommer att bli mycket mer avancerade när de får den typen av instrument.

Men digitalisering kan också försvåra omställningen i stort. Anders Wijkman nämner den enorma mängd energi som går ut till att utvinna Bitcoins. Och hur nya lösningar för hemleveranser, där inte minst fastighetsägare vädrar nya affärsmöjligheter, driver på volymen av flygtransporter.

– Återigen riskerar vi att låsa in oss i ett system, som även om de har goda syften, driver på en negativ klimatutveckling. Det saknas en ordentlig analys kring var skärningspunkten mellan digital ekonomi och hållbar utveckling går.

Med sin bakgrund som riksdagsledamot för Moderaterna mellan 1971 till 1978 och som ledamot för Kristdemokraterna i Europaparlamentet i två mandatperioder fram till 2009 så är han överraskande frän i sin kritik av marknadsliberalismen.

– Men jag är inte partipolitiker längre, jag har lärt mig en del.

Ska man tolka det som att du gjort en ideologisk omsvängning?

– Ja, det har jag gjort. Men jag är inte socialist. Om jag ska vara riktigt ärlig vet jag inte vad jag ska rösta på i höst.

Jag anar både ilska och besvikelse i hans röst. Den liberalisering av marknaden han själv varit med om att driva fram förvaltas inte väl. Slarvigt är ordet han använder när han talar om hur kortsiktigheten satts i system på en finansmarknad som lämnats vind för våg av politikerna. En marknad där kostnaden för förlusten av vitala ekosystem läggs på samhället.

– Det marknadsekonomiska systemet växte fram under 1800-, 1900-tal med storskalig drift när råvaror och energi var billigt som tusan. Då behövde man inte tänka. Jag har såklart inte hela lösningen, men jag är av den enkla åsikten att vi inte kan lösa dagens stora problem med samma tänk och organisation som skapade dem. Det sa Einstein redan för hundra år sedan.

Numera är Anders Wijkman väl snarare en del av miljörörelsen än politiken. Inte heller den undgår kritik.

– Jag tror att miljörörelsen gjort fel som har behandlat miljöfrågan som isolerat viktig och inte engagerat sig i helheten. Inte minst är det viktigt att förstå faran med den växande ojämlikheten i samhället. Om man ska få med ett demokratiskt samhälle på långsiktiga lösningar måste det finnas tillit i samhället. Om en procent där uppe tjänar alla pengar medan resten bara står och stampar eller sjunker – då förlorar du kittet i samhället.

Men trots en viss politisk vilsenhet så har han inte helt gett upp hoppet. Att ineffektiv materialhantering har fått en prislapp är avgörande, menar Anders Wijkman.

– Rapporten från Återvinningsindustrierna tillför en dimension som inte funnits tidigare eftersom det inte har funnits någon statistik. Så jag skulle vilja påstå ett det är en epokgörande studie. När vi gick upp till Mikael Damberg och visade på de enorma värden som vi borde kunna ta tillbaka, märkte jag hur han blev intresserad. Jag säger inte att han inte är intresserad av miljöargument, men här såg han konkurrenskraft, ökade skatteintäkter och lägre samhällskostnader.

Men när tankarna lämnar landets gränser väcks det politiska ilskan åter.

– För i EU har vi en gammal kristdemokrat som heter Juncker (Europeiska kommissionens ordförande Jean-Claude Juncker). Han var gårdagens man redan från början. Jag förstår inte hur man kunde välja honom. Han har satt som sin uppgift att avreglera allt. Samma argumentation som Trump. Men här behövs det regler, smarta regler som styr åt rätt håll.

SparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSparaSpara

SparaSparaSparaSpara

Annons: