Brottsprevention genom stadsutveckling

Trygghet är på väg att bli den nya normen inom stadsutveckling. Stiftelsen Tryggare Sverige visar vägen med sin modell BoTryggt2030 som ett tiotal stora fastighetsbolag redan anammat.

Annons:

Annons:

Annons:


Med fel fokus i stadsplaneringen ökar risken att brottslighet och otrygghet byggs in i ett bostadsområde. Det menar stiftelsen Tryggare Sverige som med arbetsmodellen BoTryggt2030 sprider kunskaper om brottsförebyggande stadsplanering hos landets byggherrar.

– Tanken är att öka den formella och informella sociala kontrollen genom åtgärder i den fysiska miljön för att göra brott mindre lönsamma, mer riskabla och svårare att utföra, säger Magnus Lindgren, generalsekreterare för stiftelsen Tryggare Sverige.

3 VIKTIGA LÄRDOMAR FRÅN BOTRYGGT2030

Tydliga men inte starka gränser
Skilj på gränserna mellan privata och offentliga delar med mjuka medel. Undvik höga staket, använd hellre olika underlag, buskage eller färger för att markera gränserna.

Social kontroll
Människor behöver känna sig sedda och kunna se andra. Även för den formella bevakningen krävs bra överblickbarhet, och inga hindrande objekt för till exempel övervakningskameror.

Platsens läsbarhet
Botryggt2030 förordar att det ska vara lätt att läsa av hur man tar sig runt i ett område, till exempel med hjälp av skyltar som markerar platser och tillträden, eller med realtidsinformation om kollektivtrafiken.

BoTryggt2030 är en slags checklista för brottsprevention genom arkitektonisk design. Modellen är utvecklad av Polisen, men för drygt ett år sedan togs konceptet över av Tryggare Sverige. Sedan dess har stiftelsen samordnat forskare, arkitekter, fastighets- och säkerhetsföretag för att granska och modernisera BoTryggt2030:s handböcker och checklistor.

–Det handlar om att använda och dela med sig av befintliga kunskaper, till exempel broken windows-teorin, förklarar forskaren och stadsplaneraren Cornelis Uittenbogaard som leder arbetet med BoTryggt2030.

Teorin han syftar på går ut på att otryggheten upplevs större i ett område med synliga skador så som krossade fönsterrutor, klotter eller nedskräpning, men att snabba, återställande insatser starkt ökar den upplevda tryggheten. Att välja slitstarka, underhållsfria skalskydd är därför en av alla rekommendationer i den nya handboken från BoTryggt2030.

SKIFTANDE PRIORITERINGAR I STADSPLANERINGEN

Samhällsutveckling och händelser i omvärlden har alltid påverkat utformningen av stadsbyggnaden. De här faktorerna har påverkat utformningen mest de senaste 50 åren:

1960 och -70-talet: Trafik, energiförbrukning.

1980 och -90-talet: Tillgänglighet.

2000-talet: Arkitektonisk gestaltning.

2010-talet: Hållbarhet.

Idag är ett tiotal stora fastighetsbolag anslutna till arbetssättet, däribland byggintensiva bolag som Vasakronan och ICA Fastigheter. Magnus Lindgren menar att det är bostadsbrist plus samhällsförändringar som är på väg att göra trygghetsfrågan till den nya normen inom stadsplanering.

– Vi är i en situation där många nya bostäder ska byggas på kort tid i ett samhälle som förändras och påverkar våra vardagliga upplevelser. Vi kan inte uppnå social hållbarhet utan att öka tryggheten. Därför måste säkerhets- och trygghetsfrågor bli en naturlig del av byggprocessen.

Läs också:

Foto: Vasakronan/TMRW.

Otrygghet ska byggas bort

Det går att bygga bort kriminalitet och otrygghet. Det ska Vasakronan bevisa i sin omvandling av Sveriges kanske mest ökända gata.

Annons: