Boverket borde ställa tuffare krav

Äntligen dags för en skärpning av våra nybyggnadsregler, och äntligen dags för skarpa regler vid ombyggnader. Som energieffektiviseringsentusiast var detrena julafton när beslut att genomföra dessa ändringar togs. Jag tror nämligen att det behövs lagstiftning och regler på vissa områden. I många fall är andra sätt att flytta fram positionerna på marknaden bättre, men jag …

Annons:

Annons:

Annons:


Äntligen dags för en skärpning av våra nybyggnadsregler, och äntligen dags för skarpa regler vid ombyggnader. Som energieffektiviseringsentusiast var detrena julafton när beslut att genomföra dessa ändringar togs. Jag tror nämligen att det behövs lagstiftning och regler på vissa områden. I många fall är andra sätt att flytta fram positionerna på marknaden bättre, men jag tror att skärpta byggregler måste till om vi ska ha en chans att nå målet om en halvering av energianvändningen för byggnader till år 2050. Men Boverkets förslag om skärpta krav på energi­förbrukning i nya och ombyggda fastigheter är något av en besvikelse.

Vad säger då Boverkets förslag? Nivåerna för nya byggnader ska nå 80–87 procent av dagens förbrukningsnivå. Helt otillräckligt för att nå målet! Att döma av tillhörande konsekvens­utredning så är inte Boverkets utgångspunkt en halverad energianvändning på sikt, utan ett EG-direktiv att vi ska se över byggreglerna minst vart femte år och ”vid behov uppdatera för att återspegla den tekniska utvecklingen”. Borde då inte de lågenergihus (exempelvis passivhus) som byggts de senaste åren avspeglas i de nya skärpta kraven?

Vad är egentligen kravet? Jag tycker det verkar upplagt för olika tolkningar.”

Lågenergibyggnader avfärdas som ”experimentbyggande”. Passivhus, menar man, är riskprojekt med eventuella fukt- och mögelskador i framtiden. Jag håller med om att vi idag inte vet hur passivhusen kommer att fungera om 30 år. Men jag är inte så orolig. ”Vanliga” hus som byggs idag kan ha stora brister. Trots det fortsätter vi att bygga. Fördelen med lågenergihus är att man måste vara extremt noggrann i hela byggprocessen för att nå en låg energianvändning och en bra inomhusmiljö. Det borde borga för att husen fungerar bra även på sikt. Med tanke på detta och att alla nya byggnader inom tio år ska vara så kallade ”nära noll-energi-hus” hade jag önskat tuffare krav redan idag och en plan för hur kraven ska skärpas framöver så att marknaden kan förbereda sig.

Av större vikt för att uppnå en halvering av energianvändningen är dock krav på befintliga byggnader. Där har Boverket valt att uttrycka kravet utan konkreta siffror. ”Byggnader skall vara utformade så att energianvändningen begränsas genom låga värmeförluster …”. Vad betyder det?

Som allmänt råd skriver Boverket att samma nivåer som för nya byggnader ska uppnås. Hänsyn ska tas till ändringens omfattning och byggnadens förutsättningar. Allt gott så länge.
I samma allmänna råd står också att om inte nivån för nya byggnader uppfylls, kan en genomgång av vilka åtgärder som finns behöva göras.

Är ni med? Inte jag. Vad är egentligen kravet? Jag tycker det verkar upplagt för olika tolkningar. Varför är inte energihushållnings-
kraven uttryckta i konkreta tal som för nya byggnader och varför är det inte definierat när och i vilken omfattning kraven ska tillämpas?

Tyvärr ser jag inte att det nuvarande förslaget lyfter frågan om energiprestanda på det sätt som ett tydligt utformat krav hade kunnat göra.
Skönt är då att läsa om det nyinstiftade Sweden Green Building Council. Här har 99 svenska företag samlats för att snabba på utvecklingen mot fler miljö-certifierade byggnader. Kanske kan detta initiativ hjälpa till att ändå nå målsättningen om en halverad energi­användning?

Lotta Bångens, vd för Energi­effektiviseringsföretagen.
Mellan 2004–2009 var hon ordförande för Sveriges Energirådgivare. Dagligdags arbetar hon på Aton Teknikkonsult.

Annons: