Stefan Ingves: ”Bostadsmarknaden är i obalans”

Tio år som riksbankschef och till största delen en kamp för att få upp inflationen. Stefan Ingves näst intill omöjliga balansgång har varit och är fortfarande att nå inflationsmålet med låga räntor och samtidigt inte elda på belåningen hos hushållen. Brist på bostadspolitik är enligt honom det som har lett till dagens situation.

Annons:

Annons:


Du talar mycket om hushållens skulder, men vilka risker ser du för fastighetsbolag som lånat upp mycket kapital och där värderingen är hög?

– Marknaden har ställt in sig på att realräntorna kommer att förbli låga och att det därför är lönsamt att äga och bygga fastigheter, men då vill det till att bolagen också har ett bra kassaflöde så direktavkastningen överstiger räntekostnaderna. Annars hamnar vi i samma situation som i slutet av 1980-talet.

Är det inte större stabilitetsrisk med en kommersiell sektor som får skuldproblem?

– Historiskt är det så ja, hushålls-sektorn är mer stabil. Men hushållens upplåning är i mina ögon just nu ett större problem än belåningen på den kommersiella sidan, där det så här långt har varit en lugnare utveckling. Men vi får hålla ögonen på det.

En stor del av lånen går till nyproduktion i bostadsbristens Sverige. Varför vill du då göra det svårare för dessa låntagare?

– Grundproblemet är att det under lång tid byggts för lite och då återstår för hushållen att köpa befintliga bostäder som hela tiden ökar i pris. Det finns hushåll i Stockholm som har lån som är 600 procent av disponibel inkomst. Med en sådan nivå vill det till att det inte gungar i varken samhällsekonomin eller i den egna ekonomin. Därför måste utbudet av bostäder öka och då krävs att propparna i systemet hanteras.

Vad är det för proppar? 

– Det tycks vara trögt att få fart på produktionen av bostäder på grund av överklaganden och av olika regionala och kommunala regleringar. Om bilar skulle byggas på samma sätt som bostäder hade det funnits krav på att däcken ska ha en annan storlek i till exempel Umeå, så kan det förstås inte vara.

Lånen går till största delen till egnahem, inte till hyreshusbyggande. Hur ser du på det?

– Det får till resultat att folk, inte minst unga, tvingas köpa en lägenhet, och så trycks priserna upp ännu mer. Jag anser att hela den svenska bostadsmarknaden just nu är i obalans. Kreditfrågan är bara en del av problemet, sedan finns det andra strukturella problem som måste ses över och där ingår även hyressystemet. Man skulle behöva hantera allt på en gång och det har politiken bevisligen svårt att göra.

Vi har haft många år med låg ränta och det finns ekonomer som menar att världen befinner sig i en ny era med räntor som förblir låga. Vad finns det som pekar på att det blir annorlunda?

– Ja, känslan hos många låntagare är nog så som du beskriver det och vad som händer i framtiden vet jag inget om. Det är som med vädret, har det varit solsken under lång tid så räknar vi med att solen skiner även nästa dag, men som bekant blir det ibland oväder. Då är det bra med ett rejält paraply eller en tät regnrock.

Du har tydligt deklarerat att vi ska ha två procents inflation. Ok, så den dagen vi når målet höjer du ränta då?

– Haha! Vi talar om två procent men det innebär inte att vi uppnår nirvana just den dagen eller månaden inflationen når den siffran. Penningpolitik är även att blicka framåt och se vart vi är på väg, inte enbart att uppnå ett inflationsmål.

Men som vår prognos ser ut är det dags att höja räntan långsamt i början av 2018. Vi räknar med att inflationen stabiliseras kring 2 procent lite senare samma år.

 

Annons: