Bostadsförsörjningen borde vara valfråga

De politiska partierna övertrumfar varandra i insatser mot kriminalitet och segregation. Men när det kommer till att åtgärda vad som är själva grundproblemet – en havererad bostadsmarknad – så smiter politikerna från sitt ansvar. I sin ledare skriver Lennart Sten, ordförande Fastighetsägarna Sverige, om vad som borde vara valets stora fråga.

Annons:

Annons:

Annons:


Redan nu klarnar bilden av vad partierna avser att riksdagsvalet i höst ska handla om. Lyssnar man på partiledarna och olika intervjuer med rikspolitiker så framstår det som att valet kommer att handla om migrationen, personlig säkerhet, lag och ordning samt vård, skola och omsorg. Med säkerhet avses i sammanhanget främst risken att utsättas för vålds- eller förmögenhetsbrott, som stöld, rån eller utpressning.

Stora samhällsfrågor som rör företagande, sysselsättning, beskattning, försvar och bostadsförsörjning kommer sannolikt inte att vara stora i valrörelsen. I vissa fall för att politiken inte kan identifiera några lösningar och därmed saknar verktyg för att dra till sig röster. I andra fall för att frågorna är för stora eller svåra att ta itu med. En sådan svår samhällsfråga är bostadsmarknaden. En genomgripande bostadspolitisk översyn för fler bostäder och en bättre fungerande bostadsmarknad är av fundamental betydelse för samhällsbygget, men rikspolitiken har idag ingen vilja att angripa problemet.

Orsaken är att de allra flesta redan idag har en bostad. Antalet extra röster som kan vinnas genom att ta sig an och formulera en bostadspolitik för framtiden ter sig som för litet.

Varför är då en fungerande bostadsmarknad en fråga som är så vital för ett modernt samhälle? Sedan 1970-talet har bostadssegregationen tilltagit. Det är inte en tillfällig trend som börjat eller ens märkbart förvärrats med den stora flykting-vågen 2015, förutom för dem med ett akut bostadsbehov som fått det allt svårare att hitta ett boende.

Problemet är att det ökande antalet bostadsrätter inte leder till att den del av befolkningen som har det minsta ekonomiska utrymmet får någon hjälp.

På grund av bland annat ideologiska låsningar har inget gjorts som i grunden kunnat förändra problemet. I själva verket är den enda märkbara reformen den som skett på bostadsrättssidan när bostadsrättsmarknadens prisreglering avvecklades i slutet av 1960-talet. Detta ledde till vissa positiva effekter vad gäller tillgången på bostäder. Sedan dess har bostadsrättsmarknaden fortsatt att växa, särskilt i våra större städer och under 2000-talet. Problemet är att det ökande antalet bostadsrätter inte leder till att den del av befolkningen som har det minsta ekonomiska utrymmet får någon hjälp. De kan inte efterfråga något ägt boende, i själva verket inte något boende alls.

Vad som händer just nu är att delar av hyres-beståndet, som av ekonomiska skäl inte kan omvandlas till bostadsrätter, snabbt får en allt sämre standard. Detta är en effekt av att investeringar för högre standard ofta är omöjliga att finansiera inom den rådande hyreslagstiftningen.

Lennart x 3

Politikens skygglappar
Politiken kommer inte adressera de basala frågorna, ännu en gång.

Ryssland och Nordkorea
Är det deras agerande som vänder ner konjunkturen?

Det finns pengar i statskassan
Återigen budget-överskott, varför behöver vi höja skatterna?

Vi ska därför inte förvånas av att den personliga säkerheten försämras när vi på det här sättet skapar utanförskapsområden. Om alla kriminella och ekonomiskt marginaliserade grupper bor i samma områden skapas mycket farliga subkulturer. Vi kan inte anställa tillräckligt många poliser för att hantera den frågan. Och militära insatser i förorter ska vi inte ha.

Det behövs både hårda och mjuka åtgärder för att bryta det ökande utanförskapet. Politikerna behöver anta utmaningen att skapa en fungerande bostadsmarknad, som också bygger på hyresrätten.

Lennart Sten,
ordförande Fastighetsägarna Sverige