”Bostadsbyggande är en farlig tillväxtcocktail”

"Varför skulle det hända? Allt ser ju så stabilt ut. Hrm, inte riktigt". Tomas Ernhagen, chefekonom på Fastighetsägarna, förklarar i sin senaste krönika varför hela ekonomin riskerar att bromsa in när byggtakten skenar.

Annons:

Annons:


Svensk ekonomi går som tåget. Enligt den senaste siffran från vår statistiskt nitiska centralbyrå ökade BNP med 4 procent på årsbasis under andra kvartalet. Med den tillväxttakten liknar vi mer en asiatisk tigerekonomi än ett land i det trögväxande Europa.

Den goda konjunkturen kan vi tacka Riksbanken, omvärlden, bostadsutvecklarna och de köpsugna svenskarna för. Med en ränta på minus 0,5 procent har vi världens kanske mest expansiva penningpolitik och med den följer en svag valuta. När såväl USA, Eurozonen som Asien med Kina i spetsen växer samtidigt finns därmed alla förutsättningar för att ett exportberoende litet land ska gå bra.

Det verkliga raketbränslet utgörs dock av bostadsbyggandet och hushållens konsumtion. Tyvärr innebär den tillväxtkombinationen också ett potentiellt hot mot den fortsatta tillväxten.

Listat

Förhandlingar
Hyresförhandlingarna drar snart igång. Efter två år av realt fallande hyresnivå får man hoppas att Hyresgästföreningen inser att det inte går att fortsätta på den vägen.

Såpoperan
Såpoperan i Vita huset fortsätter. Hade det inte varit en obehaglig verklighet, skulle det vara riktigt underhållande.

Köp en kompass
Allt fler talar om orientering som den oslagbara kombinationen av natur- och träningsupplevelse. Har redan köpt kompass. Vi ses i skogen.

 

Förra året färdigställdes drygt 40 000 bostäder i Sverige. Samtidigt påbörjades drygt 60 000 bostäder. På dessa nivåer har byggandet inte befunnit sig sedan de statliga bostadsstöden avvecklades i början på 1990-talet. Hur många av de påbörjade bostäderna som slutligen kommer att färdigställas beror i hög grad på just konjunkturen. Historiskt sett färdigställs ungefär 80 procent av de påbörjade bostäderna. Om inget obehagligt händer i omvärlden eller på hemmaplan, borde vi kunna hoppas på en byggtakt runt 50 000 bostäder framöver. Det är bra, men långt ifrån de nivåer som krävs för att tillfredsställa behovet enligt Boverkets prognos. Bostadsbristen kommer med andra ord att hålla i sig.

Brist är trist, men den talar åtminstone för att dynamiken mellan bostadsinvesteringarna och konsumtionen kan fortsätta att generera tillväxt. Bristen bidrar till att trycka upp bostadspriserna och så länge det sker kan bostadsägare räkna med växande förmögenheter. Det ger en, möjligen falsk, känsla av ekonomisk trygghet som gör det lättare att öppna plånboken och att gå till banken för att låna lite extra med bostaden som säkerhet.

Det innebär å andra sidan att fallande bostadspriser, kan vända dynamiken och få hushållen att hålla hårdare om sina plånböcker. Det kanske räcker med att priserna planar ut under en längre tid. I ett sådant läge är det inte bara efterfrågan på bilar, skor och restaurangbesök som minskar. Nej, det lär också påverka efterfrågan på nya bostäder negativt. Och plötsligt utgör beroendet av bostadsinvesteringar och konsumtion en farlig cocktail, som kan leda till en snabb inbromsning av ekonomin. Men varför skulle det hända? Allt ser ju så stabilt ut. Hrm, inte riktigt.

Politiker och myndighetsföreträdare inför bolånetak och amorteringskrav för dämpa hushållens skuldsättning samtidigt som försämrade ränteavdrag och höjda kapitalkrav hos bankerna ska uppnå det samma inom företagssektorn. Det krävs ingen större intelligens för att inse att det påverkar både byggandet och konsumtionen negativt. När regeringen dessutom utreder möjligheterna att öka skatteuttaget ytterligare från fastighetsbranschen, verkar den medvetet sträva mot att punktera den goda konjunkturen.

Tomas Ernhagen,
chefekonom, Fastighetsägarna Sverige

 

Annons: