”Bli en del av lösningen på de ungas bostadsproblem”

Dagens unga är mer engagerade än på länge. Krav på konkret politisk förändring för att lösa bostadskrisen kan spilla över även på kommersiella aktörer. Det bör man som fastighetsägare ta höjd för. Det skriver Anton Landehag expert på Ungdomsbarometern i sin krönika.

Annons:

Annons:

Annons:


Den senaste tiden har det rapporterats att bostadsbyggandet sjunker i Sverige.

Vi kan konstatera att det råder bostadsbrist i de allra flesta av Sveriges kommuner och att den i hög utsträckning drabbar unga.

Ungdomsbarometern har under många år undersökt ungas syn på boendefrågor och bostadspolitik. Boendet är tillsammans med arbete och försörjning en central del i vuxenblivandet. Bostadsbristen gör det alltså svårare att bli vuxen och att uppnå den där självständigheten som av de flesta unga är hårt eftertraktad. Dagens ungdomsgeneration förväntar sig att de måste vara just självständiga – att de behöver ta ansvar för sitt eget liv.

I vår senaste ungdomsbarometer, som genomfördes under oktober – november 2017 med cirka

23 000 15–24-åriga respondenter, svarar 62 procent att ”ökat bostadsbyggande” är en mycket viktig samhällsfråga. 68 procent av de som svarat instämmer i påståendet ”samhället borde garantera att alla får en bostad” och 86 procent i att ”det borde finnas en blandning av bostäder så att alla har möjligheten att hitta ett okej boende som passar dem”. Det är närmast förbryllande att inte frågorna lyfts i högre utsträckning av politiker i syfte att nå ungas röster i det annalkande riksdagsvalet. Likaså kan det tyckas vara förvånande att unga inte protesterar i högre utsträckning mot sin bostadssituation och så sätter frågan på agendan.

Men hur förhåller sig en ansvarstagande individualistisk ung person till bostadssituationen? Svaret är förstås att de försöker lösa situationen på egen hand. Genom att hyra en femma och bilda kollektiv med fyra kompisar, bo kvar hemma hos sina föräldrar eller hoppa mellan andrahandskontrakt. Ansvaret för ett misslyckande på bostadsmarknaden blir individuellt och unga biter ihop – på ett sätt många i den äldre generationen nog inte inser att de faktiskt behöver göra.

Inspireras av
Ungas syn på sina möjligheter att påverka samhället! Vi kan se gott om exempel på att det här omsätts i praktiken. Vad skulle kunna vara mer hoppfullt än det?

Tvärtemot vad många av de vi på Ungdomsbarometern pratar med tror, är unga idag mer politiskt intresserade och engagerade än på länge. Den 24 mars 2018 genomfördes ”March of our lives” i flera orter i usa, en snabbt sammansatt rörelse som skapat momentum genom personliga berättelser i sociala medier efter den uppmärksammade skolskjutningen i Florida tidigare i år. I Washington tågade omkring en halv miljon deltagare och alla talare var high school elever eller yngre. Om inte detta tydligt nog visar potentialen i dagens politiskt engagerade ungdomsgeneration betänk då att ett stort antal företag inom flera branscher pressats att ta avstånd från National Rifle Association eller dra tillbaka sina erbjudanden till dess medlemmar. Likaså drevs #metoo i hög utsträckning framåt av unga personers delade erfarenheter i sociala medier.

Det är inte svårt att tänka sig en liknande rörelse mot bostadsbristen, med egna berättelser om hutlösa andrahandshyror, korttidskontrakt och 27-åringar som inte kan flytta hemifrån. Hur skulle fastighetsägarna agera då? ”March for our lives” visar tydligt på hur krav på konkret politisk förändring (striktare vapenlagar) också kan spilla över på kommersiella aktörer. Fastighetsägarna behöver fundera på hur de kan agera för att vara en del av lösningen och inte problemet för ungas problem på bostadsmarknaden.

Anton Landehag

expert samhälle & livsstil Ungdomsbarometern 

Annons: