”Bankmarknaden är ett oligopol”

Ekonomer som går i flock och landar i ungefär samma analys. Så förklarar Tor Borg, chefsekonom på SBAB, varför experter ofta hamnar fel i sina ränteprognoser. Att bankerna kan ta så bra betalt just nu beror på oligopol och myndigheter som vill att det ska vara dyrt att låna.

Annons:

Annons:


Minskade ränteavdrag eller amorteringskrav. Vad väljer du?

– Tvingande amortering över hela linjen som inte tar individuell hänsyn tror jag inte på. Det kommer att slå orättvist mot förstagångsköpare. Om målet är att minska skuldsättningen är minskade ränteavdrag effektivare, men det finns risker även där.

 Så bäst är att inte röra något?

– Nej, jag ser gärna en övergripande reform där man succesivt tar bort ränteavdragen och reavinstbeskattningen samtidigt som fastighetsskatten återinförs. Grundproblemet finns inte på lånemarknaden, den fungerar rätt bra, problemet är att utbud och efterfrågan på bostadsmarknaden inte matchar varandra vilket driver upp priser.

Riksbanken anser att vi är överbelånade. Håller du med?

– Skuldsättningen ökar i en takt som den inte kan göra i all oändlighet. Men att den gör det är en reaktion på de låga räntorna samt att vi har större andel ägt boende idag än för tjugo år sedan. Många hushåll kommer att bli känsliga när räntorna når tre procent men jag ser ingen risk för den finansiella stabiliteten, men det finns en risk att vi kan få en kraftig konjunkturnedgång.

Ni på SBAB eldar på i brasan. Är inte det riskfyllt?

– Man gör väldigt lite kreditförluster på bolån. De har historiskt alltid varit den säkraste utlåningsformen. Vi kräver dessutom amorteringar av de som lånar till höga belåningsgrader, precis som andra kreditgivare på marknaden.

Ni har 1,6 procent i marginal på lån idag. Är det rimligt?

– Vi har nya krav och regelverk för utlåningen som gör finansieringen dyrare än tidigare. Men man ska inte sticka under stol med att bankmarknaden är en oligopolmarknad vilket innebär att konkurrensen går upp och ner. Nu har vi också en situation där regeringen och Riksbanken vill hålla uppe räntorna så att utlåningen bromsas. I ett sådant läge jagar inte myndigheter på bankerna om för höga marginaler.

 För två år sedan sa du att den bundna räntan kommer vara lägre än den rörliga. Nu är det tvärtom. Kan man lita på er experter?

– I genomsnitt har väl experter mer rätt än andra men det säger inte så mycket. Jag brukar i mina räntebrev ha med en sannolikhetsbedömning. I valet mellan bundet eller rörligt har jag som högst satt 60 procents sannolikhet.

Nästan fifty-fifty alltså?

– Jo, men jag är inte ensam om att vara osäker. I Riksbankens ränteprognoser två till tre år framåt har de sannolikhetsintervaller med en spridning på nästan fem procent. Och där sitter 40 doktorerade ekonomer och räknar.

Går ni i flock och tycker samma sak?

– Vi som håller på med prognoser har samma utbildning, har jobbat på samma ställen och använder samma hjälpmedel och modeller. Klart att man hamnar i ungefär samma analys.

Du får ett nytt val. En enda åtgärd för att komma till rätta med bostadsbristen?

– Oj, det var svårt. Men jag landar nog i att viktigast är att öka utbudet och då handlar det om att få bort hinder för byggandet. Fler detaljplaner och en mer generös marktilldelning. Det är ingen mening att ändra skattesystem och hyresreglering om det inte resulterar i att fler bostadshus rent fysiskt kan uppföras.

Annons: