Bankerna täljer guld när Riksbanken höjer räntan

Räntehöjningstider är goda tider, för bankerna alltså. När Riksbanken höjer sin ränta, höjer även bankerna sina bolåneräntor. Ja, de känner sig oftast nödgade att höja lite mer än Riksbanken. Räntorna på bankernas sparkonton rör sig däremot i slowmotion. En lika enkel som lönsam affärsmetod. Utvecklingen under det senaste halvåret skiljer sig inte från det vanliga …

Annons:

Annons:


Räntehöjningstider är goda tider, för bankerna alltså. När Riksbanken höjer sin ränta, höjer även bankerna sina bolåneräntor.

Ja, de känner sig oftast nödgade att höja lite mer än Riksbanken. Räntorna på bankernas sparkonton rör sig däremot i slowmotion. En lika enkel som lönsam affärsmetod. Utvecklingen under det senaste halvåret skiljer sig inte från det vanliga mönstret. Riksbanken har nu höjt räntan med 1,25 procentenheter från 0,25 procent till 1,5 procent. Under samma tid har bankerna höjt sina tre­månadersräntor med 2,2 procentenheter där sista noteringen i skrivandes stund är runt 3,6 procent. Alltså ett nätt litet påslag utöver reporäntehöjningen på 0,95 procentenheter.

Upprörande? Ja, det kan man tycka. Men bankerna slår ifrån sig.

Och vad har hänt med sparräntorna? Ja, de ligger och hovrar strax över nollstrecket. Helt enligt förväntningarna.

Upprörande? Ja, det kan man tycka. Men bankerna slår ifrån sig. Den här gången har de hittat det perfekta argumentet: Basel III, de nya och tuffare bankreglerna som har tillkommit för att minska riskerna för framtida bankkriser.

Men vänta nu.

Är det något jag har missat? Oavsett vad de där reglerna innebär så ska de ju införas successivt mellan 2013 och 2019. Varför behöver min tre­månadersränta höjas idag för att ta höjd för något som kommer att bli ett faktum tidigast 2013, och vars effekter dessutom är osäkra? Bankerna svar är att den anonyma marknaden kräver det. Det är svårt att syna bankernas kort, men det är lätt att drabba av misstanken att bankerna helt enkelt passar på att tälja lite guld med hjälp av Basel­reglerna.

Jag hoppas och tror att den där marknaden fungerar och att konkurrensen mellan bankerna kommer att driva tillbaka marginalen mellan reporäntan och tremånadersräntan mot det historiska snittet på cirka 1,5 procentenheter. Därför fortsätter jag att låna till tremånadersräntan. Men jag är kanske naiv.

För den som är mindre blåögd finns det kanske skäl att välja en längre bindningstid, åtminstone på delar av lånet.

Tomas Ernhagen chefekonom Fastig­hetsägarna Stockholm.

Annons: