Fem år har gått sedan den nya diskriminerings-lagstiftningen började gälla. Idag har branschen fått upp ögonen för frågorna men fortfarande finns mycket kvar att göra och lära sig.
Diana Nyman nekades frukost på Hotell Sheraton i Stockholm i mars i år. Varför? För att hon var klädd i traditionellt finskromska kläder och personalen därför antog att hon inte var gäst på hotellet. Det är ett av flera fall av diskriminering, och i synnerhet av romer, som uppmärksammats av media den senaste tiden.
[ Annons ]
Diskriminering är utbrett i Sverige, även så på bostadsmarknaden. Det visar analyser från Diskrimineringsombudsmannen (DO). Förra året anmäldes 52 fall rörande diskriminering på bostadsmarknaden till DO. Det är det område utanför arbetslivet där DO tar emot flest anmälningar, vilket indikerar problemets omfattning. Det trots att en bostad är ett grundläggande behov och en mänsklig rättighet.
Sedan 2009 har vi en ny diskrimineringslag i Sverige som ska motverka diskriminering och främja lika rättigheter och möjligheter oavsett kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionshinder, sexuell läggning och ålder. Ända sedan 2003 har det funnits ett diskrimineringsförbud på bostadsmarknaden och brottet olaga diskriminering har funnits sedan åttiotalet.
Trots det upplever företrädare för organisationer mot diskriminering att kunskapen är bristfällig bland landets fastighetsägare. Det bekräftar Johanna Ingemarsson, jurist på föreningen Malmö mot diskriminering.
– Jag tycker att det finns en rädsla bland fastighetsägare för de här frågorna. Och många tror också att det är svårare att sätta sig in i ämnet än det faktiskt är, säger Johanna Ingemarsson.
Jag tycker att det finns en rädsla bland fastighetsägare för de här frågorna.
Johanna Ingemarsson, jurist på föreningen Malmö mot diskriminering
På Malmö mot diskriminering har de mött personer som nekats att få hyra på grund av sin etniska tillhörighet, inte fått skriva kontrakt på grund av funktionsnedsättning eller blivit utsatta för trakasserier av hyresvärdens personal. För Fastighetstidningen berättar Johanna Ingemarsson om ett fall där en fastighetsägare inte installerat en porttelefon till en familj som inte pratade svenska, trots att alla andra i fastigheten fått en.
– Diskriminering är en svår fråga att arbeta med, mycket sker omedvetet och kan vara svårt att komma åt. Det upplevs också som väldigt personligt, vilket vi har märkt i de rättsliga tvister vi varit med i. Många mindre fastighetsägare kan inte de juridiska begreppen och känner att lagstiftningen är svår och upplever då att allt är diskriminering men det finns tydliga regler.
Det är till exempel, beskriver Johanna Ingemarsson, helt ok att fråga efter någons inkomst och fatta ett beslut om att inte hyra ut en lägenhet på grund av det. Däremot får du inte fråga efter någons religiösa tillhörighet och sedan på grund av det inte hyra ut till den personen.
I en undersökning som gjordes 2012 av Fastighetsägarna GFR ansåg hälften av de tillfrågade fastighetsföretagen att de har stor kunskap om diskrimineringsfrågor. Men samtidigt svarade 80 procent av de 534 tillfrågade fel på frågorna som ställdes i undersökningen. Den visade också att endast 30 procent hade utbildat sin personal i ämnet.
Torbjörn Sjögren, biträdande näringspolitisk chef på Fastighetsägarna med stor erfarenhet av diskrimineringsfrågor i branschen, håller med Johanna Ingemarsson om att det kan röra sig om en rädsla att göra fel.
– Många hör av sig till oss för att de har svårt att förstå sig på lagstiftningen och är rådvilla inför de här frågorna.
Att de hör av sig tycker Torbjörn är positivt.
– Det visar på att fastighetsägare har en ökad medvetenhet kring problematiken. Nu intresserar man sig för diskriminering och inser att det är ett svårt ämne som har fallgropar. Det är bra att man ställer frågor och vill lära sig hur man kan hantera olika situationer.
– Jag ser allt fler som arbetar aktivt med de här frågorna, säger han.
Jag ser allt fler som arbetar aktivt med de här frågorna.
Torbjörn Sjögren, biträdande näringspolitisk chef på Fastighetsägarna
Den vanligaste grunden till diskriminering är etnicitet, både på bostadsmarknaden och i samhället i stort.
– Ofta får jag frågor rörande situationer där man som fastighetsägare har ett stort antal sökande till en lägenhet. Många oroar sig då för att de som blir bortvalda ska uppleva att de diskrimineras. Därför är det viktigt att ha till exempel en uthyrningspolicy där man tydligt beskriver hur fastighetsbolaget arbetar med uthyrning, och vilka krav som ställs på en sökande. Idag finns det bra verktyg för att undvika och förebygga den här typen av problem, säger Torbjörn Sjögren.
Men diskrimineringslagen ställer inga krav på fastighetsägare att arbeta förebyggande.
– Nej, i lagen finns det inget krav på att man ska arbeta förebyggande men vi uppmanar ändå våra medlemmar, och branschen att göra det. Genom att arbeta förebyggande så undviker man inte bara problem, utan man stärker också sitt varumärke och anseendet för hela branschen, fortsätter han.
En annan aspekt av den nya diskrimineringslagen som fastighetsägare måste uppmärksamma är att de även ansvarar för anställd personal och underleverantörer. Idag lägger många ut till exempel förvaltning eller uthyrning på andra företag och tror därmed att man svär sig fri från ansvar – men så är inte fallet.
– Hyresgäster kan göra anspråk direkt mot fastighetsägaren, trots att det var en anlitad förvaltare som låg bakom diskrimineringen. Det samma gäller om en hyresgäst utsatts för påhopp av grannar. Därför är det viktigt att alla aktörer jobbar aktivt med de här frågorna, säger Johanna Ingemarsson.
Ha ett tydligt kösystem så att alla vet vad som gäller
Exempel: Du har en ledig lägenhet i din fastighet. Du väljer att hyra ut till Anna, 35 år. Efter att ni har skrivit kontraktet blir du uppringd av Mohammed, 20 år, som undrar varför inte han fick lägenheten. Han säger att han sökte lägenheten flera dagar innan Anna och att han har blivit diskriminerad på grund av sin etnicitet, ålder och kön.
Diskrimineringslagen kräver inte att du som fastighetsägare ska ha ett kösystem. Men eftersom lagen ställer upp en delad bevisbörda har du som fastighetsägare svårt att bevisa varför du valde Anna om det inte finns någon annan skillnad mellan dem än deras namn, ålder och kön. Med tydliga riktlinjer för hur fördelningen av lediga lägenheter går till och vilka krav som ställs på blivande hyresgäster kan många sådana här situationer undvikas. Den som har stått längst i kön och som har den ekonomi som krävs för lägenheten och i övrigt har de referenser som ni önskar får lägenheten. Genom ett sådant system undviks riskerna för missförstånd, godtyckliga val och att den som arbetar med uthyrningen baserar urvalet utifrån sina egna personliga preferenser.
Ett tips är att på hemsidan dela med er av er uthyrningspolicy och de krav ni har på blivande hyresgäster.
Alla har rätt till samma service
Exempel: En familj som nyligen har kommit till Sverige har flyttat in i en lägenhet. De vänder sig till dig som fastighetsägare och undrar om de kan få väggarna ommålade eftersom det är stora fläckar efter den förra hyresgästen. Tiden går utan att hyresgästen fått hjälp och de anmäler fallet till DO.
Vilken standard en bostad ska ha regleras inte av diskrimineringslagen. Men lagen kräver att alla ska behandlas lika.
Om det vanligtvis är så att en lägenhet rustas upp efter en avflyttande hyresgäst ska det göras för alla, och inom ungefär samma tidsperiod. Flera av de fall som inkommer till DO är där personer med annan bakgrund än svensk har mött en attityd hos sin hyresvärd där de fått känslan av att de inte ska klaga utan vara glada över att ha fått en lägenhet eller att de inte skulle vara likvärdiga andra hyresgäster för att de inte behärskar språket.
För att undvika diskriminering, eller att hyresgäster upplever diskriminering är det bra att ha ett tydligt register över inkomna felanmälningar, och hur de ska åtgärdas.
Agera på trakasserier
Exempel: I en fastighet är det en eller flera hyresgäster som säger nedsättande och rasistiska kommentarer till en familj boende i huset. Familjen upplever sig diskriminerade och trakasserade i byggnaden.
Du som fastighetsägare ansvarar inte för vad som sägs mellan två privatpersoner. Men om den familj som blivit utsatt av de andra vänder sig till dig som hyresvärd eller om du bevittnar trakasserier måste du agera. Du kan komma att bli ansvarig om du inte tar den utsatta familjens situation på allvar och försöker att få stopp på det som händer. Samma sak gäller om hyresgäster upplever att de utsatts för diskriminering av din personal, eller leverantörer som du anlitat. Som fastighetsägare ansvarar du för vad all anställd personal och andra som du anlitar för arbeten i fastigheten gör eller säger till dina hyresgäster. Det är till exempel diskriminering enligt lagen om vaktmästaren uttalar sig nedsättande till en kvinnlig hyresgäst. Att ha utsatt någon för diskriminering i samband med sitt arbete kan läggas till grund för avsked av personen ifråga.
Uppsägning kan vara diskriminerande
Exempel: Efter att en hyresgäst har flyttat in börjar de andra hyresgästerna att klaga och säga att de inte vill att det ska bo personer i huset från den etniska grupp som hyresgästen tillhör. Den enklaste vägen för fastighetsägaren blir att säga upp den nya hyresgästens kontrakt. Är detta diskriminering?
Svaret är ja. Hyreslagens regler om vad som kan föranleda en uppsägning eller vräkning gäller för alla som hyr en lägenhet. Som fastighetsägare kan det vara svårt att tillmötesgå allas önskemål men det är ett brott mot diskrimineringslagen att säga upp någon på grund av dennes etnicitet, religion, kön, sexuella läggning, könsöverskridande identitet eller läggning, funktionsnedsättning eller ålder.
Så säger lagen
Diskrimineringslagen (2008:567) innebär att en hyresvärd som yrkesmässigt hyr ut bostäder och lokaler har ett ansvar för att den som hyr eller söker bostad eller lokal, inte utsätts för diskriminering. Diskrimineringslagen förbjuder diskriminering som har samband med kön, könsidentitet eller könsuttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning och sexuell läggning. Sedan juni 2013 innefattas även åldersdiskriminering av lagen.
