”Alla är vi stadsutvecklare”

Den kritiska granskningen av nya idéer för stadsutveckling kan vara besvärlig men sporrar också utvecklare och entreprenörer att undvika ogenomtänkta felsatsningar. Det menar Rudolf Antoni som gläds åt att stadsutveckling blivit ett ämne för allmänheten.

Annons:

Annons:


I år skulle den amerikansk-kanadensiska författaren, arkitektur- och stadsplaneringskritikern Jane Jacobs ha fyllt 100 år. Det är värt att uppmärksamma. Hennes bok ”The Death and Life of Great American Cities” vände totalt upp och ner på stadsplaneringsteorierna på 1960-talet. Sedan dess har hon behållit positionen som en av de mest inflytelserika rösterna i världen när det gäller stadsutveckling och hennes tankar genomsyrar idag mycket av den svenska debatten kring städernas utveckling.

Den mest fundamentala av hennes idéer är att städerna behöver en komplex och tät mångfald av funktioner och verksamheter som ömsesidigt ger varandra såväl ekonomiskt som socialt stöd.

”Städer har förmågan att erbjuda någonting åt alla, bara för att och bara när, de skapas av alla”.

2010-talet ser ut att kunna betecknas som något av en vändpunkt för ämnet stadsutveckling i Sverige. Under den första halvan av decenniet gick stadsutveckling från att vara ett smalt specialistområde till ett vanligt förekommande samtalsämne för i princip vem som helst kring de svenska middagsborden. Jane Jacobs teorier om stadsomvandling från 1960-talet ekar plötsligt på caféer, i politiska talarstolar och i tv-soffornas pratprogram. Allt medan cykelivrare återerövrar gaturummet från bilisterna och allt fler använder sig av begrepp som gentrifiering. Det senare betyder bortträngning av vissa sociala grupper när ett område genomgår en omvandling och får ett socioekonomiskt lyft.

Spridningen av kunskap, tankar och såväl goda som dåliga exempel drivs idag i stor utsträckning via sociala medier som Facebook, Twitter och Instagram. Där kan den breda allmänheten engagera sig i detaljplanefrågor och utvecklingen av stadens utbud och innehåll på ett sätt som tidigare har krävt betydligt mer av den enskilde medborgaren. Den demokratiska dialogen och utvecklingsprocessen har därför fått helt nya möjligheter att berikas samtidigt som det kan vara betydligt svårare att driva igenom ett förslag som inte vinner någon större popularitet.

Listat

Marknaden

I Göteborg vill man gynna tillväxt och näringsliv genom att dubbelreglera hyresmarknaden. Lägg den sociala ingenjörskonsten på hyllan och släpp fram marknadskrafterna.

 

Rörligheten

I flyttkedjan är Stockholm den svagaste länken. Vi måste öka rörligheten på bostadsmarknaden för jobben och utbildningarna.

 

Äntligen

Sommar och städerna fylls av liv, musik och uteserveringar. Härligt!

Att stadsutveckling har blivit ett ämne för massorna är bra. Det gynnar helheten att många är med och bidrar med idéer, initiativ och energi.

Det är också positivt att många engagerar sig för att bevara det som man tycker är värt att bevara och kritiskt granskar våra utvecklingsplaner. Även om det från utvecklarens och entreprenörens perspektiv är mycket besvärande så bidrar det till att vi blir bättre och bättre på att bygga stad och minskar risken för ogenomtänkta felsatsningar.

Stadens naturliga tillstånd är förändring. Det innebär att behovet av nya idéer och ifrågasättandet av gamla hjulspår är konstant. Och kanske är det genom detta ifrågasättande och breda engagemang vi bäst uppmärksammar hundraåringen Jane Jacobs tankegods. Åtminstone ligger det enligt mig nära till hands. Ett av hennes mest flitigt använda citat lyder ”Städer har förmågan att erbjuda någonting åt alla, bara för att och bara när, de skapas av alla”. Det är värt att betänka då vi bygger framtida stadsmiljöer.

Rudolf Antoni
tillförordnad vd, Fastighetsägarna GFR